Sömn ger glada människor

Sömn är nyckeln till allt. Jag har hört folk prata om det och i dag har jag för första gången på länge förstått vad det betyder. Jag fick mig en eftermiddag för mig själv. Var seg och orkade mig inte utanför dörren efter det att vi klarat av fotbollsträning på förmiddagen. Dessutom hade jag lite lust att börja med nummer två i milleniumserien av Stieg!

Killarna åkte iväg och skulle uträtta lite ärenden och jag lade mig på soffan, läste tre sidor i boken och tänkte att nej! Nu skall jag banne mig ta en eftermiddags lur. Och vaknade två timmar senare när familjen kom hem! Två timmar!!! Det var så härligt och så underbart och så länge sedan jag tog en sån lång eftermiddagslur att jag inte ens minns när det var! Vilken grej det var. Man kör på som vanligt varenda dag och det spelar ingen roll att man är trött. Sova får man göra på kvällen. Men när ett sådant här tillfälle ges. Herregud så skönt det var. Alla borde få sova en timme på eftermiddagen. Vad glada alla skulle vara då!

Eftersom jag sov en stund så orkade jag göra lite grejor här hemma när barnen hade somnat. Så nu är köket skinande rent och jag torkade till och med golvet. Det är också en ny känsla. När gjorde jag en kraftansträngning här i huset efter åtta en kväll? Jag har ingen aning. Antagligen har det aldrig hänt.

När killarna var iväg så passade de också på att handla lite. Så till middag åt vi sallads wraps. Såååå gott. Alltså ett stort saftigt salladsblad som man blandar i grönsaker och vi hade kyckling och bönor med. Sen rullar man i hop och äter som en tortilla. Supergott! Killarna åt också med god aptit!

I går kväll när jag skulle klä av mig så hade jag två fästingar på benen. Jag hade dessutom haft tights på mig hela dagen. De små rackarna är verkligen luriga. Till lunch hittade jag en på Douglas igen också. Inte lika stor denna gång dock. Tack för det! Sidney berättade att en tjej i hans klass har borrelia. Eller har haft. Jag vet inte hur det funkar riktigt. Äckliga är de i alla fall.