torsdag 26 februari 2009

Modernisera och uppdatera!

I går var jag inne på Manhattan och käkade en jättegod middag med en vän. Vi diskuterade om ditt och datt och 6 timmar gick jättefort! Det var himla skönt att komma hemifrån och jag njöt av att sitta still, avsluta meningar, dricka vin och känna att jag faktiskt är vuxen också inte bara mamma.

En sak bara, glöm inte vart ni läste det först.
Det kommer inte bli några mer prinsar och prinsessor. Jag säger det igen. Det komer inte bli några mer prinsar och prinsessor.

Även om Victoria och Daniel får barn så kommer kungahuset försvinna innan de skall tillträda som stadschefer. Bara så att ni vet. De är fina och så, men jag tror Sverige kommer vara för mycket av realister för att behålla dem. Känns förlegat och mossigt. Vad gör de egentligen? Varför finns de? Inte som människor förstås, men som "kungafamilj". Nej jag tror inte på dem längre. Alldeles för omodernt i ett så modernt land!

Adresser

Status: Kaos

Ny adress: 194 Crest Drive

Adresser jag haft sen jag flyttade hemifrån,
I Västerås: Södra Allégatan, Vetterslundsgatan, Nedre Hyttvägen, Skogsvägen, Nygatan
Flytt till Stockholm: Boviksvägen på Lidingö, Tjustgatan
Tillbaka till Västerås: Norra Allégatan
Stockholm igen: Trollesundsvägen, Nynäsvägen, Stenstigen
Västerås igen: Backstugugatan, Västra Bergsgatan
Tarrytown NY, USA: Wildey street, North Broadway, Crest Drive

Hjälp! Tror ni jag behöver söka hjälp för detta? Det verkar ju inte riktigt klokt! Men jag är rätt bra på att flytta i alla fall.

onsdag 25 februari 2009

Bridezilla?


Ja, det har ju inte gått oss förbi här att det i Sverige är lite uppståndelse kring ett visst giftermål. Jag kollade in intervjun med dem.
Det är verkligen lite av lustiga familjen som sitter runt bordet och generat talar om vad som har hänt. Kungen aka "pappa" som skall säga känslomässiga saker kring sin dotters framtid och framtida man och Drottningen aka "mamma" som fortfarande inte fått till det med uttalet på svenska fast hon varit här så länge och antagligen fått massor av undervisning i språket.
Daniel är så torr i munnen så det bara smackar när han pratar. Man förväntar sig såna vita strängar i mungiporna av torrhet.

Det blir lite fnissigt om jag får säga det själv. Samtidigt kan jag inte hjälpa att jag blir rörd av stunden på något sätt. Men så är jag ju så galet blödig också.
Kan inte låta bli att se Christine Meltzer framför mig när jag ser drottningen och kan absolut inte sluta tänka på Kungen som hen helt vanlig snubbe som släppt på sin stelhet och blir dråplig på något underligt sätt. Samtidigt som jag tänker mig honom som en lirare som är ute och jagar med sina "Noppe" vänner och dricker rötjut, röker och sitter och småljuger i någon stuga på landet någonstans!

Idag har jag för första gången på mycket länge njutit av dagen! Det var jättefint väder, solen sken och ingen blåst!! Det har ju för bövelen blåst storm i en månads tid!!! Jag tog Douglas med mig och en annan kompis med sin son och vi gick ut i Rockefeller state park och bara strosade omkring! Killarna kastade sten i bäcken och sprang upp och ner i backarna. Luktade på hästbajs och hade mysigt. Det var verkligen ett uppvaknande och jag inser hur deppigt det har varit här en tid! När vi har hämtat Sidney om en stund skall vi ut igen.

Ikväll möter jag upp med en kompis och vi tar oss in till Manhattan för att bara ha kul! Det var liksom utgångspunkten. Att vi bara ville ha lite mer kul!

tisdag 24 februari 2009

Morgonkaffe


I morse när jag skulle rosta en bagel så började det lukta så kolossalt mycket brandrök.
Jag kunde inte riktigt förstå vad det var. Och nej jag hade inte druckit mitt morgonkaffe så hjärnan funkade inte helt som den skulle.
Tills Niklas frågade om jag tittat i brödrosten. Och nej, det hade jag inte heller. Jag hade ju inte druckit kaffe sa jag!
Men se, där låg en blyertspenna! Som nu var svart av sot och lite bubblig på den tidigare färgglada ytan. Så det kan gå.
Sidney var mest ledsen över att hans "bästa penna" var förstörd medan jag försökte förklara för Douglas att det enda vi stoppar i brödrosten är bröd!

När jag sen skulle göra kaffe så lyckades jag på något vis vika till kaffefiltret så kaffet som rann igenom tog med sig allt kaffepulver ner i kannan. Jag silade genom tänderna så jag i alla fall blev så pass redig att jag kunde klä på killarna och komma iväg till skolan.

Konstigt att dagen blev så pass bra som den blev när den började så rörigt!

måndag 23 februari 2009

Flytt och lågkonjunktur



Jag hittade den tillslut. Inspirationen. Tack gode gud. Nu har jag drabbats av panik istället. Vi flyttar på fredag! Fredag. I dag är det måndag. Jag har packat 2 lådor. Hoppas det går fortare på slutet!

De kommer stå här klockan 8 på morgonen och då skall allt vara klart! Dvs inga täcken i sängen inga smutsiga tallrikar eller så. Vi får nog hänga med italienska farbröderna på bageriet rakt över gatan. De öppnar klockan 7 så då får vi oss en trevlig frukost i alla fall!

Jag fick tag på två flyttfirmor som ville göra vår flytt och jag satte dem mot varandra och pressade priset en del. Hoppas att det var värt det så de inte tänker göra ett dåligt jobb nu bara! Fick sån magkänsla på kvällen att jag kanske valde fel och inte tog dem som jag hade fått rekomendationer om och istället gick på de som var aningens billigare. Men å andra sidan, det är ju inte våra grejor....egentligen och vi har ingen dyr konst eller fin servis eller något annat som är dyrbart! Så hur svårt skall det vara?

Måste bara berätta lite om den allmänna känslan som smyger omkring här i landet. Många har frågat mig hur läget är och hur ekonomin är. Är det verkligen så som det framställs på nyheter och annat. Och de senaste dagarna så har jag verkligen känt att det är riktigt dåligt. Folk kämpar verkligen på för att få allt att gå runt och idag har det pratats nästan hela dagen på radion om hur man gör för att få ett nytt jobb hur man håller "the spirit alive" och inte tappar hoppet. Om alla som får gå från sina hus och på den gatan som vi flyttar till så är nu grannhuset också till uthyrning för att de måste flytta till Massachusetts. Man flyttar verkligen dit man blir erbjuden ett jobb. Precis som de vi kommer hyra av fast de flyttade till Texas.
Å andra sidan så pratade jag med den kvinnan som jag skulle ha jobbat med och hon märkte inte av någon lågkonjunktur utan hade samma tempo på sina rekryteringar som vanligt.

Det var bara ett nedslag i verkligeheten.

Idag är jag tacksam för att jag känner mig så mycket piggare och friskare!

Oscar


Japp, jag var vaken till mitt i natten och tittade på Oscarsgalan! Jag var inte uttråkad en enda gång. Galet pådrag och alla stjärnor var så vackra! Jag satt med min kleenex box och torkade tårar och bara njöt!

Idag skall jag verkligen börja packa. Letar inspiration. Hittar den inte. Vart kan jag ha lagt den?

söndag 22 februari 2009

Ekonomi och annat tjafs

Om jag fick välja en talang att besitta och behärska till det yttersta så skulle det vara att ha ett ekonomiskt sinne.
Jag tycker nog själv att jag, generellt sätt, är rätt talanglös.
Alltså inte det att jag inte kan någonting utan mer att jag inte är stjärna på något, rätt halvbra på att göra många saker. Vilket inte heller är fy skam förstås!

Men jag skulle gärna briljera på att ha bra ekonomi!
Jag suger verkligen på det. Just kan det också ha att göra med att jag just nu tjänar nada pengar.
Nada...... niente......zip.......zero.

Dessutom känner jag mig ibland som Gabrielle i Desperate Housewives, jag vill att Niklas skall tjäna ännu mer pengar så jag kan göra av med dem, men han får absolut inte jobba mer. (Hoppas att ni fattar att jag överdriver och skarvar lite i detta inlägg förresten. Annars måste jag ju framstå som en knaskork, och det är jag inte, bara så ni vet)

Fast när jag tänker efter så har jag aldrig varit bra på att hålla i pengar. Det är precis som i den Magnus Uggla låten som jag inte kommer på vad den heter just nu men som handlar om när man......ja just ja, Kung i baren. När lönen kommer är man världens rikaste och när det är en vecka kvar till nästa löneutbetalning så äter man nudlar i påse.

Niklas och jag skulle lätt kunna stå och skämmas i lyxfällan på tv och alla skulle undra huuuuur man kan vara så oansvariga. Nästan.

Men vad jag skulle vilja, är att vara bra på att förhandla och göra sköna klipp och se när man skall köpa vad och ha koll på när det är bra köpläge på vad som helst egentligen. Ha skönt med sparad deg på banken och att det var självklart att göra budgetar på kommande semestrar och inte behöva äta hårtbröd i månader efter en semestervecka.

Jag har ändå blivit lite bättre på att förhandla priser här. I amerika alltså. Lyckades pruta priset på hyran på vårat hus med några hundra dollar, vilket jag är rätt nöjd över.

Nu skall vi se om jag har lyckats pruta till mig ett bra pris på flytthjälpen som vi fick offert på igår. Det skulle ju vara fantastiskt i så fall och kanske är det inte försent att bli en stjärna på ekonomi. Eller är det en gåva som man föds med?

fredag 20 februari 2009

Tips

Om ni inte har gjort det tidigare så bara måste ni klicka in på länken "Tjuvlyssnat" som jag har där nere till höger. Jag har läst den nu och det är helt underbara saker och jag har skrattat gott!

Orm mamma


Jag känner mig lite som en man när jag klagar över hur sjuk jag är men faktum är att jag ääääär väldigt sjuk. Det är inte så ofta som man är sjuk och faktiskt måste ligga till sängs. Ofta kan man trycka i sig lite piller och så funkar man som människa i alla fall. Så är inte mitt fall. Tex kan jag inte böja huvudet framåt för då känns det som om jag får en hjärnblödning eller nåt. Nässprayen hjälper kanske max 1 timme och då har jag fått en receptbelagd spray som bara får sprayas 2 gånger om dagen.
Har googlat allt om bihåleinflammation och det kan ta 4-5(!) dagar innnan penicilinet kickar in. Dessutom om det inte blir bättre kanske de måste spola rent min skalle på snor!

När jag skulle "skaffa" doktor här så var det inte så många som tog emot oss, de hade fullt på sina praktiker. Men det fanns en. Och jag förstår varför.
Det är en riktigt sunkig mottagning och det mesta står att läsa på spanska. Det är väldigt spartanskt i väntrummet och ja, det känns helt enkelt inte som "top of the line" i fråga om läkarmottagning.
Det som var bra var att jag fick nästan alla mediciner gratis! De är väl vana att folk kanske inte har råd att hämta ut på recept här så de har en hög med prover! Och nu när jag skrev det så.....undrar vad jag fick egentligen. Sockerpiller?

Nåväl. Nog tjatat om detta.
Imorse när jag skulle hjälpa Sidney med en grej, han stod rätt nära mig och rätt som det är säger han "You smell like a dead snake"!
Kan ni fatta! Inte nog med att jag är sunkig och otvättad, inte kan känna smak på någonting jag stoppar i mig, har varit sjuk på de dagar jag skulle ensam åka in till Manhattan och bara vara och bara göra saker som jag behövde göra för att vara Anna!
Jag luktar död orm!
Dagen kunde nästan inte börja bättre. Jag skrattade så jag grät!

Idag är jag tacksam för att vi snart skall flytta. Det har nämligen blåst rejält här i natt. Och vid det här laget vet ni vad som händer när det blåser. Det blåser i vårat sovrum också eftersom det saknas isolering i väggen ut mot Hudson River. Tror inte att detta är någonting som gagnar min förkylning överhuvudtaget!

torsdag 19 februari 2009

Sjukdomsstatus

Jag har bihåleinflammation. Svår sån. Det känns som om mina tänder håller på att ramla ut och örat håller på att sprängas. Har fått penicilin.
Sidney har öroninflammation och vätska i det andra örat.
Douglas har vätska i båda öronen. Det måste alltså vara därför han säger "what" hela tiden. De har fått medicin och vi skall tydligen blåsa ballonger som skall vara bra för att få bort sånt.

Niklas är hemma för att vi skulle ha lite vinterlovsutflykter för oss. Nu får han ta hand om oss istället.

Jag är alltså idag tacksam för att han inte är sjuk.

onsdag 18 februari 2009


-Mamma nu när jag åker till Luke och leker kan väl du passa på att tvätta lite!

Nu var förvisso Niklas hemma i går eftermiddag eftersom jag är jättesjuk och låg till sängs. Idag har jag varit till doktorn och fått penicilin. Tack gode gud, nu hoppas jag att detta är över på några dagar. Har sånt tryck i bihålorna att det känns som om tänderna håller på att ramla ut. Så, därför så blir inte dagarna som vanligt. Vi har tittat på miljoner filmer, jag har inte tvättat (!) till Sidneys stora förtret som just nu bara kan använda två par av alla sina byxor av någon anleding. Men att han skulle ta sig ton som ovan var faktiskt något av en chock och jag tror att jag tar bort några av stjärnorna på hans "awards" tavla!

tisdag 17 februari 2009

Förkylt


Det är vinterlov. Än så länge så har vi varit ute en timme. Igår. Mamman i huset är vansinnigt förkyld och stora killen inte så pigg han heller. Lilla killen gör allt för att han skall få uppmärksamhet.
Just nu är jag gruvligt tacksam för att min vän har tagit med sig lilla killen hem till sig så att jag och stora kan sitta i soffan med popcorn och titta på film!

Det är förresten ett tema jag tänkte ha ett tag framöver. Varje dag skall jag skriva vad jag är tacksam över just den dagen! Det är så lätt att falla in i klagosång (särskilt när delar av familjen konstant varit sjuka sen den 11 januari) så jag tänkte försöka se något ljusare på tillvaron. Ibland.

Det kan vara svårt när den personen man just nu möter i spegeln ser ut såhär. Måste färga håret. Jag är så gråhårig och det blir värre och värre. Trasig under näsan för att jag snyter mig en gång var femte minut och torra läppar för att jag måste andas genom munnen hela tiden.

söndag 15 februari 2009

Planlöst

Å vad jag gillar helger utan planer! När man bara är och njuter av att vara.
I lördags tog Niklas killarna och kollade på djur. Jag var hemma och njöt till fullo av att försöka kurera min hals och snoriga näsa. Det var nog den bästa alla hjärtansdag present jag någonsin kunde få! De kom hem och hade köpt smarrigt med skaldjur men föga kände jag smaken.

I dag har vi varit på kalas. Sidneys favvotjej i klassen ni vet. Det var mysigt. Just nu är det ABBA feber bland alla barn. Douglas vill höra Honey, Honey hela tiden och sjunger "mamma mia, here i go again" och på kalaset dansades det hejvilt till alla stora hits av våra svenska superstjärnor!

Dessutom fick vi idag besök av min vän E som bor inne på manhattan, hon var i krokarna och spontant hörde av sig och kom förbi!

lördag 14 februari 2009

Puss

Alla hjärtans dag. Ta hand om varandra och älska varandra. Massor. Det är bra. För hjärtat.

Bra namn?

Häromdagen när jag passerade en spritbutik så hade de hela skyltfönstret fullt med "Stön" vodka från Estland! Kanske ett passande namn. Vad vet jag?

torsdag 12 februari 2009

Lite till....

Läste just på aftonbladet "få gnistrande vinterhy" och så var det en bild på prinsessan Madelene. mohahahaha, jag har hört att rökning ger rynkor och glåmig hy (ni har väl sett bilden på henne när hon röker)

Läste också om Michael Douglas son som har blivit vräkt pga han inte betalt hyran fast han är multimiljonär.
De hade varit in i huset som såg ut som en svinstia och tydde på tungt narkotika missbruk.
Det är så sorgligt med alla dessa rika människor som kan ha ett så gott liv om de bara ville. Men då skall de pajja allt med att stoppa i sig en massa skit som bara förstör precis allt! Är det så med alla konstnärssjälar att de i grund och botten är destruktiva och pengar gör det möjligt för dem att utöva destruktiviteten till fullo? Eller är de bara rätt och slätt idioter? Inte vet jag men sorglig är det!

jaha

Tänkte blanda hej vilt i detta inlägg.

Börjar med att hylla BVC i Sverige. Ibland vill man ju bara få ett tröstens ord eller höra att man är på rätt spår med de små grynen. Bara prata av sig lite.
Jag vet att barn generellt, äter dåligt när de är förkylda. Om de sen äter riktigt dåligt jämt, så kan ni ju tänka hur mycket Douglas äter just nu. Inget. Alls. Eller bara ringa och höra lite hur man gör med misstänkt öroninflammation utan att just behöva träffa en doktor. För så fort jag ringer till våran barnmottagning här så får man komma in och träffa doktor och betala minst 110 dollar. Inte för att vi betalar det, men ändå.
SÅ, tack Sverige för BVC och tacka din BVC sköterska extra nästa gång ni ses!

Att det är alla hjärtans dag på lördag har inte gått någon förbi i detta land. Antagligen inte i Sverige heller nu för tiden.
I går satt jag och Sidney och gjorde 22 kort som skulle delas ut till klasskompisar och lärare.....han skrev och ritade själv, jag är galet imponerad! I morse fortsatte jag med Douglas klass. De är som tur är bara 6 barn.
Man får liksom lappar hem som talar om vilka barn som finns och att alla såklart, måste få kort.
Sidney gjorde ett extra fint till sin lärare och till sina favvotjejer i klassen! Jojo minsann.

Har så smått börjat att sortera och slänga saker inför flytten också. Det är väl märkligt hur mycker skräp som samlas på olika platser i ens hem. Inte undra på att det känns som om jag alltid bär och släpar upp för våra trappor. För någonstans kommer ju skiten in. Och tydligen så är det jag som gör det.

onsdag 11 februari 2009

Jag är grön av avund

När jag söker mitt nästa jobb kommer kriterierna vara lite annorlunda än vad jag vanligtvis brukar leta efter.
Det måste ingå flera konferensresor till exotiska platser.
För nu är jag så himla avis på Niklas som åker hit och dit och har trevligt på företagets bekostnad att jag bara vill skrika!!!
Jag har aldrig jobbat någonstans där vi har haft några extravaganser för oss. Aldrig sovit över en endaste natt någonstans.
Dessutom fungerar det inte nu heller att jag åker någonstans eftersom ingen kan ta hand om barnen då. Det är ju jag som gör det, och med vem skulle jag åka? Och vem skulle betala? För det är ju en av grejorna med jobbresor. Någon annan betalar!
Niklas har som bekant nyss kommit tillbaka från sin årliga skidresa med jobbet. Nu planeras nästa. Till Cannes och reklamveckan. FY vad jag är avis. Och dessutom på min födelsedag. Pilutta vad jag också vill åka någonstans!

tisdag 10 februari 2009

Fjäderfä


Jag tror att jag var en undulat i mitt tidigare liv.
Jag blir helt oförmögen att göra någonting här hemma när vi släckt ner och myst till det för att killarna skall komma ner i varv och ta det lite lugnare efter middag och annat kvällsbestyr. Jag tappar helt tempot och har supersvårt att få något mer gjort. Förutom att sitta framför tvn och med datorn i knät. Och det känns ju verkligen kreativt.

Reflekteringar

Som ni vet är ett av mina intressen att surfa runt och kika in i hus som skall säljas och drömma mig bort i olika delar av landet. Världen.
Några saker som slagit mig är:

Vad är en familjevilla? Ofta är man väl en familj som köper hus oavsett om man har barn eller inte? Ett gift par utan barn är väl också en familj? Och om det nu finns någon singel kvinna/man som vill köpa hus så är det ju astaskigt man diskriminerar på det sättet.

Hur kommer det sig att det är så populärt att ha amerikanskt tema i huset? Typ en inramad amerikansk flagga? Har svårt att tro att personerna är amerikanska eller vill hylla detta land. Sätt upp en svensk flagga vetja! Mycket mer kreativt. Förstår inte riktigt inredningssyftet med en amerikanskflagga. Är det ett ställningstagande eller bara en cool grej?

Och när mäklarna tillskriver husen och lägenheterna olika adjektiv.....sluta genast. Det är upp till betraktaren och undersöka om det är något som faller dem i smaken och smaken är som bekant som baken så försök inte. Jag blir bara irriterad.

Eller ordet Exklusivt. Sluta använd det snälla. Eller charmig. Oftast när det står charmigt så betyder det orustat. Eller måste ses. Ja, ofta vill man se det man skall köpa innan man slår till.

Åter igen, jag vill ju inte verka gnällig eller klaga men jag reflekterar lite.

måndag 9 februari 2009

Monday fever

Douglas har feber och hostar. Igen. Jag börjar känna en obehagskänsla i kroppen, som om man är påväg att få feber. Så vi kollar Mamma mia, Douglas sjunger Honey, Honey och fryser konstant. Hmmm, känns som om vi nyss upplevde detta.

söndag 8 februari 2009

Hua

Tror inte att jag har berättat om de brev man får hemskickade från skolan angående män som blivit dömda för sexuellt ofredande av barn.
Det kommer ett brev med namn och bild på personen i fråga. På kort tid har det kommit två brev. Jag förstår ju att det är i ett gott syfte men jag tycker det är jätteläskigt att få en bild på en man så där i brevlådan som är farlig. Det står vad de är dömda för och vilket typ av straff de fått.
Osvenskt.

Väder och vind

Vilken härlig förmiddag det var. Våren kom. Och jag var på yoga. Det var ett tag sedan. Hade liksom stelnat till igen. Men sen gick det bra och min kropp gjorde saker jag inte trodde att den kunde! Efter klassen kändes det som om jag blivit överkörd av en lastbil.

Kan bli galet irriterad på mig själv när jag låter mitt humör påverkas av så onödiga saker som vädret. Men det gör jag. Måste försöka jobba på det. Vet inte riktigt hur bara. Idag kändes allt så lätt så lätt, solen sken, folk var ute överallt och sprang eller promenerade med sina hundar. Regnar det så blir allt så tråkigt. Fast det inte går att göra något åt. Varför då lägga energi på det? Suta med det!

Däremot kan jag säga att Yogan fick mig att ta ett beslut jag varit lite rädd för att ta. Men nu är det så. Återkommer om det. Vilken befrielse!

Uppståndelse var det på Main Street när en plåtbit från taket ovanför Coffee labs hade lossnat i vinden och brandkåren ryckte ut för att se till att ingen blev skadad av någon mer plåt som kunde komma farande. Polisen spärrade av hela gatan och vi fick ett gratisnöje i säkert 20 minuter. Barnen gissade vad som egentligen hade hänt. För något så banalt som en plåtbit hade de svårt att tro att det var. En gissning var att en hund hade fastnat uppe på taket och nu skulle de ta ner den.

Å helgen går så fort så fort.

lördag 7 februari 2009

Soap

Jag menar inte att klaga.
Och huvudsaken är att man är hel och ren.
Men jag tycker det går åt vansinnigt mycket tvål i vår familj.

fredag 6 februari 2009

Snart är det sommar!

Det börjar redan bli dags att fundera över Summer Camps för barnen i USA.
Eftersom normen är runt två veckors semester för alla löntagare och skolan är stängd mellan 1:a juli och 1:a september (ungefär) så är det en ekvation som inte riktigt går ihop sig.

Fick en tidning från skolan i går där det var en artikel om hur viktigt det är för barnen att få åka på camps och få vänner för livet och göra saker de normalt inte gör, det finns kockcamps, skateboard camps, outdoor camps osv. Det är finns många "prestige" camps också. Precis som med privatskolorna så följs man sedan åt i livet och kliar varandras ryggar.

I morse orkade jag inte åka hem direkt efter jag hade lämnat Sidney på skolan eftersom Douglas skulle lämnas 40 minuter senare så jag tog en tur med bilen i det väldigt fina villaområdet för att titta på hus och fundera på vad som händer där.
Då passerar jag en tjej i 20 års åldern av sydamerikanskt ursprung som kom från tågen och antagligen var på väg till någon familj för att ta hand om barnen medan föräldrarna jobbar. Och så ser ju verkligheten ut. Det var bara det att hon såg så trött och sliten ut.

Och jag funderar på om det är värt att få hem någon som tar hand om ens barn på halvfart för att man själv skall göra karriär (att jag går på halvfart ibland, ofta, när jag är hemma med killarna hör just nu inte hit). Och om det är värt det att skicka barnen på summer camps som kostar massor för att de skall lära känna rätt personer och lära sig saker som föräldrarna inte har tid att lära dem?

Funderar jag på detta för att jag just nu är hemma med barnen och behöver tala om för mig själv att det är bra eller är det något som vi alla borde fundera på? Hur skall man prioritera? Kan ju inte hålla barnen i handen hela livet heller. Dessutom, om föräldrarna är nöjda och glada så är ju barnen det med. Om de nu hinner träffas.

Ja himlars vad mycket man skall tänka på!

torsdag 5 februari 2009

Betyg

Sidney har fått betyg igen. Denna gång var jag mer förberedd så jag fick inte stora skälvan och kände heller inte att jag måste ringa presidenten och klaga.
Han klarar sig fantastiskt bra måste jag säga.
Till saken hör också att han har inte en aning om att han får betyg. Jag tycker inte att han måste veta det än. Han är ju liksom 6 år. Det räcker med att han vet att jag vet att fröken säger att han är duktig. Vi behöver ju som sagt inte redan ta kål på glädjen med att lära sig. Herregud, jag minns med fasa mina vansinnigt skoltrötta år.
Jag kanske har helt fel taktik men i mitt hjärta känns detta så rätt så rätt.

Jag pratade dock med en väninna i dag. Har skrivit om henne förut. De skulle gå ut och äta på lördag för att fira hennes sons fantastiska betyg.
Han är liksom också 6, eller inte ens det. Fyllde ju 5 i oktober. Vad vet han om betyg?
Men det är klart, det är ju kul att fira!

Denna gång har inte killarna tagit tidsomställningen bra alls. De vaknar mitt i natten och vill ha mat. Vill gå upp och leka mitt i natten och kan absolut inte somna om. Idag har vi varit vakna sen 4 snåret ungefär. Då känns jorden stor. När man tänker på att man inte kan resa utan att det skall passeras tidszoner och att kroppen påverkas massor av det.
Stor Jord.
Liten Människa.

onsdag 4 februari 2009

Förvirring

Egentligen var detta en pissdag. En deppig och usel dag. Saker blir ju inte alltid som man har tänkt sig. Detta blev jag varse i dag. Har också hänt en och annan dag innan idag. Och då kan jag inte se över kanten. Ljuset i tunneln. Jag stänger av och tycker att det är skit.

Sen känns det plötsligt bra igen. Glädjen som lyser i barnens ögon när de spelar sin favorit musik inne på sina rum och dansar benen i kors. När de leker tillsammans och kramas och bara är helt underbara.

Det är då ljuset kommer tillbaka.

När det känns som att det kvittar att jag inte kan jobba på flera månader för att jag har missförstått att visumet inte gäller som arbetstillstånd utan att det måste sökas separat och kan ta upp till 3 månader. Vilket också betyder att vi är kvar på gamla dagiset och inte den mysiga dagmamman som var snordyr men ändå skulle funka om jag också jobbade. Som jag nu inte kan göra.

Dessutom har säsongen börjat för American Idol. Det är bra tycker jag.

Kort

Vi är tillbaka till vardagen.
Gillar inte vardagen.
Rutiner är bra. Inte vardagen.

söndag 1 februari 2009

Super Bowl

Jag har lite sorg för att jag inte kan få uppleva Super Bowl i kväll. Det är en av sakerna som jag verkligen uppskattar med att vara utlänning. Uppleva alla nationella traditioner. Vi firar ju inte så mycket i Sverige kan jag tycka. Det är ju jättetrist. Det är ju så kul när alla är glada och firar tillsammans.
Visserligen kan jag väl ratta in någon kanal på tv mitt i natten och titta i min ensamhet. Det är dock inte riktigt samma sak. Vill vara på plats, se allt som går att köpa inför matchen i affärerna och känna puls och atmosfär.

Nåja, jag får väl nöja mig med någon svenning söndagsunderhållning ikväll. I morgon åker vi "hem" igen.