Åsiktsfrihet

Nu har jag laddat och tänker återigen försöka återge några händelser som inträffat här i dagarna. Ibland tänker jag, vad är det för fel på mig då som måste tycka en massa saker om andra människors åsikter? Och vad säger att det beror på att vi är födda på olika kontinenter. Och så kanske ni tycker att jag är en taskig jäkel som smutskastar mina nyfunna vänner här och skriver om dem bara för att de inte kan läsa vad jag skriver. Ja, så är det faktiskt. Jag skulle aldrig skriva detta om jag visste att de skulle läsa det. Däremot sitter jag inte och trycker på mina åsikter i diskussioner, jag säger vad jag tycker men kanske inte så utmålande som jag gör här.

Tycker jag att jag är så himla bra då? Nej det gör jag ju ödmjukast inte. Men min förhoppning är att någon annan som läser kanske tycker något och vi kan ha ett cyberkuddkrig av åsikter kanske? Närå. Men nu kommer det.

En kvinna som jag skrivit om förut berättade att nu när killarna skall börja i ettan så skall hon kräva ett möte med rektorn på skolan för hon vill gå igenom läroplanen med henne. (Ni kan ju kolla in läroplanen på länken där, det är ju hysteriskt mycket och hur har hon ens orkat kolla igenom den?)
Hon tycker nämligen inte att den är helt tillfredsställande. Då vill jag först tillägga här att Tarrytown har utmärkta publicschools, däremot finns det nog rätt mycket mer sociala problem här än vad det gör i våra grannstäder vilket har lett till att skolorna här inte har så gott rykte.
Så, är man missnöjd kan man bara byta skoldistrikt och för den skull inte flytta särskilt långt.

I alla fall skulle hon träffa rektorn om detta. Hon ville också att rektorn skulle veta lite mer om hennes son, vem han var, vilken typ av personlighet han har osv osv. Där tänker jag att om det nu är viktigt för henne så är det väl bättre att vänta och se vilken lärare han får så att de har det samtalet i så fall. Och så tänker jag också att det är en sådan hysterisk stress över saker här. Det gäller att så tidigt som möjligt göra rätt saker. Spelar ju ändå ingen roll i slutänden, med kärlek och omtanke kommer vi hjälpa våra barn att göra rätt val när det väl gäller i alla fall. Eller så har jag inte fattat hur viktigt det är med rätt kontakter och rövslickeri när barnen är 6 år. Hon frågade mig om jag tyckte att hon var hysterisk. Och jag sa ja.

En annan diskussion som just ägt rum är homosexualitet. Aj, vad det är känsligt. För vissa. Jag kan ärligt talat säga att jag har ingen som helst gråzon. Gör ingen skillnad och tänker inte ens på det. Men vissa vill inte ens ta ordet i sin mun. Oftast verkar det som dessa människor inte riktigt röstar på Obama heller. Och jag pratar inte så mycket med dem. Jag bara lyssnar. Och tycker att det är läskigt att folk faktiskt tycker illa om människor för att de attraheras av det egna könet. Nej, jag förstår inte.