Knasbollar!

Jag känner mig förföljd. Omyndigförklarad och misstrodd. Det har ingenting med att göra att jag idag läste ut Milleniumserien. Så spännande är inte mitt liv. Överhuvudtaget.
Näe, det har att göra med att de vi hyr huset av har någonslags omvänd förföljelsemani. Alltså, har stenkoll på oss. Obehagligt. Det är vad det är.

Det senaste var när jag för några veckor sedan anlitade städhjälp. Samma städhjälp som de som äger huset hade. Tänkte att det skulle vara bra eftersom de känner till huset och vara lite snäll mot de vi hyr av. Nu har häxstäderskan "skvallrat" till svärmodern om att köket såg förskräckligt ut. Köksluckorna har börjat flaga! Va! Säger jag. Värre än övervakningskameror. Denna svallerbytta far ju med osanning. Jag blir så trött. Så ikväll när vår hyresvärd ringer så känner jag bara hur trött jag är på att hyra.
Jag vill äga!
Ha och ha och ha ett eget boende som är bara mitt som jag älskar och som jag får göra vad jag vill med utan att någon tänker lägga sig i det!

Och så sörjde jag vårat fina hus vi en gång hade. En liten stund.