Läkarbesök

Har träffat världens bästa allergidoktor. Först var jag lite rädd för henne. Hon var så barsk. Sen när vi pratat lite fick jag så många aha-upplevelser att jag började gilla henne skarpt och nu är jag beredd att kalla henna för världens bästa!

Antagligen så hänger det ihop. Att Douglas inte äter så mycket och att han är allergisk. Det kan handla om små mängder som gör att han känner obehag när han äter och därför inte vill. Något som vi faktiskt misstänkt också. Det är så många maträtter som är släkt med varandra och allt verkar hänga ihop på något sätt och jag tycker att jag och Niklas är dåliga människor som inte tagit honom till doktorn tidigare. Det är ju lätt att vara efterklok.

Jag fick lära mig hur man gör med en epipen. En sån spruta som man sticker i låret vid allergiska reaktioner.
Och det var då de kom. Tårarna. Jag gick igenom allt som hände igår kväll och kände att vi hade sån tur att det inte blev värre och jag tänkte på den gången jag kanske måste använda sprutan. Spruta först, sen ringa 911. Så fort och så allvarligt kan det bli.
Mitt lilla knyte!