TV Onsdag

Så. Nu har vi varit hos doktorn. Han är en väldigt trevlig och enkel man. Vi kommer bra överens och han är förtroendeingivande. Passar mig bra.
Vi frågade om kön och han sa att det var svårt att se för bebisen höll ihop benen men att han trodde att det var en tjej. Han sa att vi förhoppningsvis ser bättre nästa gång.
Om det nu är en tjej är det väl jättebra att hon är duktig på att hålla ihop benen tycker jag.

Har blivit som trollbunden av en torr serie som heter "This old house". Den går på en av de nationella tv kanalerna och är inte alls kommersiellt jobbig som alla andra 2000 kanaler vi har som visar reklam varannan minut i 20 minuter (jag överdriver ytterst lite).
Det är ett fixarprogram och de håller på att renovera ett gammalt hus och jag blir så inspirerad och vill också göra det!
Det måste vara något fel på min hjärna. Hur kan den vara så? Den borde vilja ta den enklaste utvägen. Men det verkar så himla roligt att riva ner och bygga om och gjuta ny grund och fixa gamla fina fönster, trappor och allt annat. Göra fint och göra det för sig själv.

Onsdagar är annars en av de få dagar jag tittar på tv. Följer också en serie som heter "Modern Family" och en som heter "Cougartown". De är helt fantastiskt bra. Fantastiskt! Enkla, orealistiska och hysteriskt roliga.

Förövrigt idag så var Douglas hos grannen så jag kunde få ta mig en eftermiddagslur. Jag lade mig på soffan och tänkte att jag bara skulle titta lite på tv. Men jag somnade. Och missade Sidney som kom med bussen.
Som tur är så är ju busstoppet utanför vårat hus så jag vaknade av att någon ropade "Hallå". Då stod Sidney i hallen och yrvaket rusade jag upp och vinkade ut genom dörren till Busschauffören och den andra mamman och ropade att jag var okej! Phu!