I morse när jag vaknade, var det första som mötte mig min lilla son som glad som attan över att jag vaknade, kramade om mig och sa "jag tycker om dig mamma". Dagen kan nästan inte börja bättre.
Sen har det liksom fortsatt i samma bana hela dagen. Vi stod i rulltrappan och höll varandra i handen och rätt som det var sa han "jag tycker om dig mamma". Jag sa att jag tyckte om honom med. Att jag till och med älskade honom. Då sa han "jag älskar dig med" Bara underbart.
Senare på kvällen frågade han när vi skulle åka och träffa mormor och morfar och farmor och farfar. Jag berättade att det var rätt långt kvar men att det var runt juletid. "Vad bra" sa han då. "Jag vill åka till dem, för jag tycker om dem också". "Jag skall krama och pussa på dem"!
Sidney hade en dag som inte kvalade in som en av hans bästa. Han var ledsen för både det ena och det andra. Det var en usel dag enligt honom. Men när han grät så gick Douglas dit och kramades och sa "gråt inte Sidney, du är ju en stor kille" och sen sa han även till honom "jag tycker om dig".
Jag vet inte vad det var med denna dag. Men mycket kärlek har den kantats av i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar