Jorå jag är här.
Jag grubblar mycket på det här med om glaset är halvtomt eller halvfullt. Skulle tro att jag i 99 procent av fallen faktiskt på första direkta instinkt tycker att glaset är halvfullt. Det finns alltid lösningar och oftast går saker att ordna på ett eller annat sätt.
Så reagerar ju inte alla. Och jag undrar varför?
Jag undrar om jag är provocerande som tycker så? Eller hur uppfattas jag egentligen? Borde jag fundera på det? Eller inte? Bara fortsätta vara jag, som kan vara irriterande för någon? Jag tycker ju inte att jag ens märks. Säger ju bara som jag tycker. Ofta. Inte jämt. Är det dumt?
Jag har så många funderingar just nu att jag inte kan sova. Jag borde inte tänka så mycket kanske, bara göra. Fast jag har hört att det är bra att tänka först och handla sen. Kan det bli fel ändå? Jag kanske bara skall vara tyst?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hahahaha, skönt att höra att det finns fler som grubblar. På allt. Och inget. Kram till dig
Oj, ja, grubbel är mitt fjärde namn. Efter Anna, Elisabeth, Rakel så kommer Grubbel. Så det så!
Skicka en kommentar