I bland tror jag att jag på riktigt håller på att bli helt tokig. Alltså galen. Eller schizofren eller något annat hemskt, när jag funderar hit och dit på alla möjliga saker. Då brukar jag trösta mig med att jag hörde någonstans att inga riktiga tokskallar tänker att de är tokiga. De tycker inte att de är tokiga alls. De tycker att allt de gör är helt normalt. Det är det som liksom är skillnaden. Och eftersom jag tänker att jag är tokig så kan jag ju inte vara det. Eller?
En annan sak jag brukar trösta mig med är att man brukar säga att bakom varje geni finns ett uns av galenskap. Jag håller alltså inte på att bli galen utan jag håller bara långsamt på att utveckla mig till ett geni!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar