Hippiejag

Jag önskar att jag var lite mer hippiaktig. Lite mer bara låt gå och det spelar ingen roll eller nu är nu och sen kommer en annan dag.
(Inte det där med hår under armarna, bh lös och droger. Inte den delen av hippie livet.)

Så är det inte. I går till exempel. När vi hade grannfamiljen på middag. Rätt stökigt och alla pratade i munnen på varandra. (Speciellt Kim som inte vet hur man är när man är tyst. Och hennes lilla som kan flytta gränser rätt mycket innan hon reagerar.)
Det var ju jättekul och trevligt.
Men jag tycker ändå att det är rätt skönt om man får varva ner och ha det lite lugnt och mysigt innan barnen skall gå och lägga sig.

Sen önskar jag att jag inte brydde mig så mycket om om det är städat eller stökigt. Jag försöker några dagar med att bara låta allt gå. Sen blir jag på dåligt humör för att det är så stökigt. Klarar inte av det.
Så städar jag och plockar undan miljoner saker och papper och så blir det så fint så fint och jag blir så lycklig av att det är så fint.

Inga hippipoäng där precis.

I dag hände något konstigt. Jag tror att Douglas är rädd för blod. Han fick en sticka i foten som jag skulle ta ut och då började det att blöda rejält. Eller. Inte rejält men det kom mörkröda stora bloddroppar. Då började han kallsvettas och sa att han mådde illa och ville kräkas. Det var underligt.