För ett tag sedan så flög det in en fågel i vårat vardagsrumsfönster och han dog. Det var ju synd om honom och vi tog hand om den och Sidney gjorde en liten begravning och grävde ner den i rabatten. Han gjorde stoppade ner en pinne som skulle vara istället för gravsten och var väldigt ansvarsfull i stundens allvar.
Nu har Douglas någon märklig böjelse och går och gräver upp fågelrackarn hela tiden. Vet inte hur jag skall få honom att sluta. Frågade häromdagen varför han gör så "jag vill titta på den" blev svaret. Ja, visst. Men jag vill inte ta hand om döda fåglar hela tiden!!!!
Nu har alla träd blivit gröna och det känns härligt! Fick just reda på att vi kan gå med i Poolen som finns i området. Och så fick jag också vad det skulle kosta. En förmögenhet. Vet faktiskt inte om det är värt det. Vi får se. Det skulle ju såklart vara toppen eftersom vi kan gå dit, vi bor jättenära och det kommer inte vara möjligt att göra så mycket annat än att hänga där de dagar som inget annat är planerat. Med tanke på hur varmt det är här. Samtidigt finns det ju en jättefin strand 15 minuter bort som kostar 8 dollar per gång man går dit.
Idag skall jag undersöka skoområdet för killarna. Behövs nya.
Tjing så länge
onsdag 29 april 2009
måndag 27 april 2009
Temperaturväxling
Ja, nu var det ett tag sen igen. Har kommit av mig lite och har inte heller samma behov att skriva som jag hade ett tag. Det är ju egentligen en riktigt bra sak. Däremot så vill jag gärna skriva och ha detta som min dagbok och som kanske kan vara kul för killarna att läsa när de är stora. Eller kanske mer deras tjejer eller så eftersom killar tydligen inte är intresserade av att läsa bloggar som min enligt någon undersökning jag nyligen läste. De vill läsa om prylar och grejor, inte om dravel som känslor och upplevelser. Män är från mars, kvinnor är från venus. Ingen nyhet kanske.
Nåväl, vi har haft galet varmt i helgen. Runt 35 grader. Men inte så fuktigt som på sommaren. I lördags var det familjefest i hela staden. Hela parken var full av hopptorn, ansiktsmålning och andra roliga saker för barn. I Bäcken som rinner genom parken så var det "rubberduckderby".
Sidney vann en guldfisk och nu tjatar han hål i huvudet på mig att han vill åka och hämta den. Himla smart grej. Låta barnen "vinna" en guldfisk för nästan inga pengar alls så föräldrarna får köpa alla tillbehör för massor av pengar.
Och mitt upp i allt detta så kommer Niklas gamla kollega David på besök. Vi har inte setts på galet många år. Det var jättemysigt att se honom igen och ta igen på väldigt kort tid vad som hänt i varandras liv. Vi gjorde det i skuggan i trädgården med en kall öl.
Söndagen vigdes åt mulle. Vi hade mulledag på svenska skolan. Innan den så förberedde jag en tipspromenad som vi skulle gå. Det blev naturligtvis skrivar trassel och jag var beredd att lämna hela min familj på grund av detta. Finns inget som irriterar mig så mycket som saker som inte fungerar fast det skall vara så enkelt. Jaja, jag är inte långsint så nu är det överspelat.
Killarna var på Legoutställning och jag tog mig ut i skogen.
Måndagar brukar jag vanligtvis bara hänga runt här hemma, plocka iordning efter helgens bestyr, kanske tvätta lite och bara vara. Idag var vi ett gäng som hade bestämt att ses på Bronx Zoo. Det var fantastiskt väder, runt 30 men ändå friskt på något sätt. Alla djur var ute och de hade ungar och alla var glada och pigga.
Det slår mig varje gång jag gör några outings med Douglas. Han är ju en helt annan kille när han inte behöver stå i skuggan av storebror. Roligt att se saker genom hans ögon bara. Han är ju en sån kille som bara hänger med vanligtvis. Vi hade en toppen dag och han ville absolut inte åka hem efter de tre timmar vi var där.
När Sidney kom hem åkte vi iväg till våra svenska vänner i Dobbs Ferry på 6 års kalas och det var lika trevligt som vanligt!
Idag har vi verkligen haft det toppen!
Nåväl, vi har haft galet varmt i helgen. Runt 35 grader. Men inte så fuktigt som på sommaren. I lördags var det familjefest i hela staden. Hela parken var full av hopptorn, ansiktsmålning och andra roliga saker för barn. I Bäcken som rinner genom parken så var det "rubberduckderby".
Sidney vann en guldfisk och nu tjatar han hål i huvudet på mig att han vill åka och hämta den. Himla smart grej. Låta barnen "vinna" en guldfisk för nästan inga pengar alls så föräldrarna får köpa alla tillbehör för massor av pengar.
Och mitt upp i allt detta så kommer Niklas gamla kollega David på besök. Vi har inte setts på galet många år. Det var jättemysigt att se honom igen och ta igen på väldigt kort tid vad som hänt i varandras liv. Vi gjorde det i skuggan i trädgården med en kall öl.
Söndagen vigdes åt mulle. Vi hade mulledag på svenska skolan. Innan den så förberedde jag en tipspromenad som vi skulle gå. Det blev naturligtvis skrivar trassel och jag var beredd att lämna hela min familj på grund av detta. Finns inget som irriterar mig så mycket som saker som inte fungerar fast det skall vara så enkelt. Jaja, jag är inte långsint så nu är det överspelat.
Killarna var på Legoutställning och jag tog mig ut i skogen.
Måndagar brukar jag vanligtvis bara hänga runt här hemma, plocka iordning efter helgens bestyr, kanske tvätta lite och bara vara. Idag var vi ett gäng som hade bestämt att ses på Bronx Zoo. Det var fantastiskt väder, runt 30 men ändå friskt på något sätt. Alla djur var ute och de hade ungar och alla var glada och pigga.
Det slår mig varje gång jag gör några outings med Douglas. Han är ju en helt annan kille när han inte behöver stå i skuggan av storebror. Roligt att se saker genom hans ögon bara. Han är ju en sån kille som bara hänger med vanligtvis. Vi hade en toppen dag och han ville absolut inte åka hem efter de tre timmar vi var där.
När Sidney kom hem åkte vi iväg till våra svenska vänner i Dobbs Ferry på 6 års kalas och det var lika trevligt som vanligt!
Idag har vi verkligen haft det toppen!
fredag 24 april 2009
Saker
I väntan på Bussen, De kom i fel ordning. Men så kan det bli
När jag har skjutsat Niklas till tåget (nej, cykeln är inte hämtad från cykelverkstan än) så passerar jag 3 stora korsnigar på vägen hem. Där står det trafikpoliser och dirigerar trafiken så att det inte skall bli stopp i trafiken. Det tycker jag känns väldigt trevligt. Kan inte minnas när jag sett en polis dirigera trafiken i Sverige under rusningstrafik för att underlätta för trafikanterna. Det är knappt man ser någon göra det ens vid en trafikolycka.
En sak som irriterar mig och som jag skrivit om tidigare är ju allas ointresse för sitt arbete, i alla fall om det är ett service yrke. I går var jag på Target. Hittade ett storpack av näsdukar för inga pengar alls nästan. Det går åt nu vill jag lova.
När jag kommer till kassan fanns det ingen prislapp såklart. Då säger människan att det inte säljs i 4 pack utan var för sig. Nej säger jag det var en stor skylt och massor av packeterade grejer. Nej säger tjejen i kassan. Igen.
Kunden har alltså inte rätt. Hon försöker få någon till kassan som kan hjälpa henne. Ingen kommer och jag säger att jag inte längre vill ha de satans näsdukarna. (nej så sa jag inte). Jag fattar inte att de i kassan inte vet om vilka annonsvaror de har. Det finns inget intresse av att veta sånt. Och i min värld så om någon påstår att det är på ett särskilt sätt så tror jag att jag har fel och undersöker saken. Här är det givna svaret nästan alltid tvärtom. De är så stensäkra på sin sak för de inte orkar undersöka saken. I alla fall om du är på Mataffären eller någon annan stor kedja.
Comedy Central heter en kanal här som sänder en massa roliga saker och som förövrigt spelat in massor med klipp här i Tarrytown. De har sänt ett hysteriskt roligt program om "The Stockholm syndrome" som handlar om att socialism är synd i stort sett och att det är jättehemskt att USA håller på att bli socialistiskt. Kolla in det här om ni vill!
Förövrigt så har min förkylning gått över i bihåleinflammation. Igen. Jag börjar undra om det är några ångor i huset som gör att jag är så mycket förkyld. Eller om jag bara är klen. Är i alla fall galet trött på att vara hängig.
Eventuellt får vi besök i helgen av en gammal kompis till Niklas som är i NY på besök, han har varit på bröllop i Central Park i veckan.
onsdag 22 april 2009
Sveriges turistnäring
Jag vill tacka alla som anstränger sig för att sälja in sina svenska städer till mig. Ni lyckas verkligen. Jag vill bo i både Skarpnäck/Enskede, Enköping, Västerås och några fler ställen som jag just nu glömt. Har ni pratat med turistbyrån i respektive städer? Om det krisar sig och ni blir utan jobb så kan jag vara er superreferens och berätta hur duktiga ni är på att sälja in er hemstad.
För att sammanfatta.
Skarpnäck/Enskede känns ju jättebra. Nära till allt. Rätt hyggliga priser på hus. Jag känner igen mig och kan områdena eftersom jag har bott i Enskede en gång i tiden. Gillar omvigningarna och människorna. En skön blandning på alla slags typer. Behöver inte spendera en massa tid på att pendla. (Hur kan jag säga så. Det beror väl på vart man jobbar?)
Enköping. Sveriges närmaste stad. En åker mellan Stockholm och Västerås. Men rätt gemytlig stad om jag skall vara ärlig. Inte för stor och inte för liten. Och det är nära. Till både Stockholm och Västerås. Det mesta finns dock på plats och man behöver inte ta sig någon annanstans för att uträtta ärenden.
Västerås. Vi kom ju därifrån. Hann aldrig ge det riktigt en chans. Hann inte riktigt skaffa ett umgänge förutom de vi redan kände. Det är bra priser på hus. Tyvärr aldrig några hus till salu som känns intressanta. Självklart är närheten till mor och farföräldrar den stora lockelsen. Men, farfar och farmor skall ju flytta till Järvsö när det är dags för pension (säger de) och mormor och morfar har ju stora flyttfebern så vem vet när och var de flyttar igen? Och då kommer vi ändå inte bo nära dem.
Några vänner vill också att vi flyttar till Danderyd. Om jag inte vinner på lotto eller har en avlägsen släkting som jag inte känner till som bara vill ge mig och ingen annan, sina miljoner så kommer det nog inte hända. Vi köper ju bostad för första gången. Har inga vinster, inga sparade pengar (herregud, jag sa ju det, Lyxfällan nästa) och kan bara inte köpa hus där. Hur fint det än låter.
Så, eftersom detta mina vänner, gör det omöjligt för oss att veta vart vi skall bo när vi flyttar till Sverige igen så har jag bestämt mig för att inte längre grubbla. Jag visste inte att jag skulle bo i New York så vem vet vad som händer i morgon eller nästa vecka. Livet tar en på resor man aldrig trodde man skulle få resa på! Det är bara att vänta och hänga med.
För att sammanfatta.
Skarpnäck/Enskede känns ju jättebra. Nära till allt. Rätt hyggliga priser på hus. Jag känner igen mig och kan områdena eftersom jag har bott i Enskede en gång i tiden. Gillar omvigningarna och människorna. En skön blandning på alla slags typer. Behöver inte spendera en massa tid på att pendla. (Hur kan jag säga så. Det beror väl på vart man jobbar?)
Enköping. Sveriges närmaste stad. En åker mellan Stockholm och Västerås. Men rätt gemytlig stad om jag skall vara ärlig. Inte för stor och inte för liten. Och det är nära. Till både Stockholm och Västerås. Det mesta finns dock på plats och man behöver inte ta sig någon annanstans för att uträtta ärenden.
Västerås. Vi kom ju därifrån. Hann aldrig ge det riktigt en chans. Hann inte riktigt skaffa ett umgänge förutom de vi redan kände. Det är bra priser på hus. Tyvärr aldrig några hus till salu som känns intressanta. Självklart är närheten till mor och farföräldrar den stora lockelsen. Men, farfar och farmor skall ju flytta till Järvsö när det är dags för pension (säger de) och mormor och morfar har ju stora flyttfebern så vem vet när och var de flyttar igen? Och då kommer vi ändå inte bo nära dem.
Några vänner vill också att vi flyttar till Danderyd. Om jag inte vinner på lotto eller har en avlägsen släkting som jag inte känner till som bara vill ge mig och ingen annan, sina miljoner så kommer det nog inte hända. Vi köper ju bostad för första gången. Har inga vinster, inga sparade pengar (herregud, jag sa ju det, Lyxfällan nästa) och kan bara inte köpa hus där. Hur fint det än låter.
Så, eftersom detta mina vänner, gör det omöjligt för oss att veta vart vi skall bo när vi flyttar till Sverige igen så har jag bestämt mig för att inte längre grubbla. Jag visste inte att jag skulle bo i New York så vem vet vad som händer i morgon eller nästa vecka. Livet tar en på resor man aldrig trodde man skulle få resa på! Det är bara att vänta och hänga med.
Gift
Så ringde han äntligen. Som jag väntat. Jag har känt mig lite bättre i dag men trött efter en hel dag dragandes runt på denna dunderförkylning. Samtalet var verkligen efterlängtat. Vilket tåg skulle han vara på och när skulle han dyka upp här hemma i hallen. När skulle jag få ta det lite lugnt och kanske bara gå och lägga mig.
Jag hörde att det inte stod helt rätt till. Han var 4 tågstationer bort. Hoppat av innan han var framme. Ville ha skjuts. Kände sig hänging och trodde att han skulle tuppa av på tåget. Troligtvis matförgiftning.
Där rök min futtiga förkylning. Inte ens får man vara lite sjuk i fred. Fast jag tycker lite synd om honom. Det gör jag.
Jag hörde att det inte stod helt rätt till. Han var 4 tågstationer bort. Hoppat av innan han var framme. Ville ha skjuts. Kände sig hänging och trodde att han skulle tuppa av på tåget. Troligtvis matförgiftning.
Där rök min futtiga förkylning. Inte ens får man vara lite sjuk i fred. Fast jag tycker lite synd om honom. Det gör jag.
Som jag skrivit förut så behöver vi en kläderska. Någon som tar hand om alla kläder, rena som skitiga. För uppenbarligen är det igen som känner det ansvaret i vår familj. Så här har den rena tvätten legat i en hög i evigheter. Idag fick jag nog och sorterade i högar. Har även stoppat in alla kläder i garderoben.Allas utom Niklas. Någon ordning får det lov att vara! Jag fick nämligen en släng av rödstrumpa i morse. På rad hade vi. Tre bilar. Parkerat vid tågstationen. På tripp trapp trull hoppar tre män ur bilarna, pussar sina fruar i myskläder och promenerar mot tåget. Aj vad surt det kändes. På något sätt. Fast det är ju upplägget som råder. Jag är hemma och Niklas åker till jobbet. Surt. Ändå. Jag börjar verkligen bli redo för ett jobbliv med. Men, nu skall jag njuta av att det blir sommar och jag får vara ute i det vackra vädret. I helgen blir det runt 25-30 grader!
tisdag 21 april 2009
Såpass
Här är anledningen till varför jag är så mycket förkyld. Många av er är för långt borta!
Sidney har fått betyg igen. Verkar som om det går utmärkt i skolan. Några av kommentarerna var "The student is an asset to class", i Behaviors that promote lerning. "Excellent ability in this subject area" i Mathematics. I writing och reading så stod det "Student is making excellent progress".
Jag är nöjd!
Sidney har fått betyg igen. Verkar som om det går utmärkt i skolan. Några av kommentarerna var "The student is an asset to class", i Behaviors that promote lerning. "Excellent ability in this subject area" i Mathematics. I writing och reading så stod det "Student is making excellent progress".
Jag är nöjd!
En bra grej!
Eftersom jag numer är en riktig tant med grått hår så är denna grejen toppen för mig. Inte kladda i hela håret, bara rötterna! Resultatet, helt över förväntan och tog 10 minuter!
Det var ungefär det jag orkade i dag. Nu känner jag mig jättetrött och skulle vilja trolla fram tiden till halv 7 när Niklas kommer. Men jag måste nog bara ta mig samman och åtminstone ordna någon slags lunch. Ingen av oss är särskilt hungrig men jag har hört att det är bra när man är sjuk!
Orättvist
Jag är hejdundrandes förkyld igen. Det tycker inte jag alls är rättvist. Jag som varit förkyld i stort sett sen januari med några veckors pauser här och där. Jag äter ju dessutom penicillin fortfarande från mitt halsonda som kom från förra förkylningen.
Jag som just har kommit i gång med min träning också. Orättvist! Det är vad det är!
måndag 20 april 2009
Porträtt av en president
Så, idag när Sidney kom hem från skolan så låg där en lapp om att vi inte skulle missa de lokala nyheterna klockan 5. Det var ett reportage från skolan eftersom de gjort ett gigantiskt porträtt av Barack Obama. Ni vet från en liten bild, skalat upp den till en stor. De lokala nyheterna är Westchester området.
Tyvärr finns inte repotaget på hemsidan men jag som såg det live kan berätta att Sidney blev inzoomad av kamerateamet och jag blev stolt som en tupp!
Nu återstår bara att skicka portättet till Presidenten himself!
Som en av mina vänner påpekade. Det skulle inte hända i sverige. Att man ritade av Reinfeldt. Och sen skickade det till honom. Men, det är en annan historia.
Tyvärr finns inte repotaget på hemsidan men jag som såg det live kan berätta att Sidney blev inzoomad av kamerateamet och jag blev stolt som en tupp!
Nu återstår bara att skicka portättet till Presidenten himself!
Som en av mina vänner påpekade. Det skulle inte hända i sverige. Att man ritade av Reinfeldt. Och sen skickade det till honom. Men, det är en annan historia.
Effektiva jag!
Ja, och dagarna bara går snabbare och snabbare. Hur skall man hinna allt. Jo, man går upp tidigare såklart.
Det spelar ingen roll att natten bestått av krupphosta, feber, mardrömmar och nedkissade sängar. Att mamman sen drömde mardrömmar om isbjörnar och klockan 3 på natten insåg att väckarklockan gick fel och inte visste hur man ställer om den och litade på att den biologiska väckarklockan skulle minnas att jag skulle upp 6 istället för 6.30.
Så i soluppgången (om morgonen varit helt perfekt) så tog jag mig ner till sjön för att prommenera med en kompis. Kom lagon hem för att äta frukost med resten av familjen och sen har jag hunnit skjutsa Niklas till tåget, Sidney till skolan och varit till doktorn med Douglas. Douglas vaknade i natt med otäck hosta och hade feber, samt att jag skulle kolla om han fortfarande hade vatten i hörselgången eftersom han hela tiden säger "what?" Men det var bara en vanlig förkylning och inte fanns det något vatten heller på ställen det inte skulle finnas.
Hur skall det sluta! Jag är ett under av effektivitet!
Helgen var jättehärlig. Varmt väder. Fotbollssäsongen startade i lördags morse så jag är numer också tränarfru. Vi blev med utemöbler. Hade kompisarna från Brooklyn här och grillade. Söndagen var jag upptagen hela eftermiddagen med att göra mitt söndagsjobb. Men kvällen var inte så tokig den heller, några grannar kom förbi och det blev freesbee (stavning?) på gräsmattan medan Niklas grillade hemmagjorda hamburgare!
Den uppmärksamma läsaren kan nu minnas att jag har börjat att gå. Fort. Och ofta. Jag har bestämt mig för att inte stå och vobbla i barnpoolen i sommar och hoppas att jag hinner göra något åt det på ca två månader. Vi får se.
Det spelar ingen roll att natten bestått av krupphosta, feber, mardrömmar och nedkissade sängar. Att mamman sen drömde mardrömmar om isbjörnar och klockan 3 på natten insåg att väckarklockan gick fel och inte visste hur man ställer om den och litade på att den biologiska väckarklockan skulle minnas att jag skulle upp 6 istället för 6.30.
Så i soluppgången (om morgonen varit helt perfekt) så tog jag mig ner till sjön för att prommenera med en kompis. Kom lagon hem för att äta frukost med resten av familjen och sen har jag hunnit skjutsa Niklas till tåget, Sidney till skolan och varit till doktorn med Douglas. Douglas vaknade i natt med otäck hosta och hade feber, samt att jag skulle kolla om han fortfarande hade vatten i hörselgången eftersom han hela tiden säger "what?" Men det var bara en vanlig förkylning och inte fanns det något vatten heller på ställen det inte skulle finnas.
Hur skall det sluta! Jag är ett under av effektivitet!
Helgen var jättehärlig. Varmt väder. Fotbollssäsongen startade i lördags morse så jag är numer också tränarfru. Vi blev med utemöbler. Hade kompisarna från Brooklyn här och grillade. Söndagen var jag upptagen hela eftermiddagen med att göra mitt söndagsjobb. Men kvällen var inte så tokig den heller, några grannar kom förbi och det blev freesbee (stavning?) på gräsmattan medan Niklas grillade hemmagjorda hamburgare!
Den uppmärksamma läsaren kan nu minnas att jag har börjat att gå. Fort. Och ofta. Jag har bestämt mig för att inte stå och vobbla i barnpoolen i sommar och hoppas att jag hinner göra något åt det på ca två månader. Vi får se.
fredag 17 april 2009
Hurtig värre
Igår och i morse så har jag varit ute och powerwalkat. Det är helt otroligt vilken lisa för själen det är. Insupa vårluft, ljud och syner. Härligt.
En underlig grej. Jag gick längs sjökanten och just på ett ställe fast skogen såg likadan ut hela vägen så gick småfåglarna bananas och kvittrade högre än någon annanstans. Det var lite konstigt.
En annan sak var en kvinna som liksom såg ut att springa men i slowmotion (såg dessutom ut som om hon stått framför en jetmotor och allt skrynkelskin nog lagt sig nere vid anklarna eller något). Henne bestämde jag mig för att powewalka om. Då förstår ni vilken fräs jag hade i mitt steg och vilket ofräs hon hade.
Idag stannade jag också vid änden av sjön och gjorde situps. Det kommer jag ihåg att jag en gång i tiden istort sett kunde göra hur många som helst av. Så är inte fallet nu. Alls. Jag kämpade mig upp till runt hundra och då i många intervaller. Typ 15 åt gången.
En annan sak som jag inte gillade. En ornitolog smög omkring i buskarna. Ni vet en sån som spanar på fåglar. Med kikare och videokamera. Även om jag absolut tror att han bara var intresserad av fåglas så kändes det det lite olustigt att han faktiskt rent teoretiskt skulle kunna filma mig där jag slet i mitt anletes svett. (Och vilken normal människa skulle vara intresserad av det?)
En underlig grej. Jag gick längs sjökanten och just på ett ställe fast skogen såg likadan ut hela vägen så gick småfåglarna bananas och kvittrade högre än någon annanstans. Det var lite konstigt.
En annan sak var en kvinna som liksom såg ut att springa men i slowmotion (såg dessutom ut som om hon stått framför en jetmotor och allt skrynkelskin nog lagt sig nere vid anklarna eller något). Henne bestämde jag mig för att powewalka om. Då förstår ni vilken fräs jag hade i mitt steg och vilket ofräs hon hade.
Idag stannade jag också vid änden av sjön och gjorde situps. Det kommer jag ihåg att jag en gång i tiden istort sett kunde göra hur många som helst av. Så är inte fallet nu. Alls. Jag kämpade mig upp till runt hundra och då i många intervaller. Typ 15 åt gången.
En annan sak som jag inte gillade. En ornitolog smög omkring i buskarna. Ni vet en sån som spanar på fåglar. Med kikare och videokamera. Även om jag absolut tror att han bara var intresserad av fåglas så kändes det det lite olustigt att han faktiskt rent teoretiskt skulle kunna filma mig där jag slet i mitt anletes svett. (Och vilken normal människa skulle vara intresserad av det?)
torsdag 16 april 2009
Boktips
Nu är det dags. Jag har börjat läsa "att välja glädje" av Kay Pollack. På rekomendation av min underbara vän Anna. Har bara kommit några kapitel men jag känner att detta är en bok jag gillar. Dessutom gillar jag Kay! Han verkar så sympatisk och trivsam.
Så, att gå ner mellan 5-10 kilo, närmare 10 borde inte vara så himla svårt som jag tror. Och få in lite powerwalks och situps. Det är bara en fråga om tankekraft! Klart jag kan. Ost är inte så gott som jag tror. Godis är överskattat och vin till köttbiten, det går lika bra med vatten. Eller.....nu blev jag lite tveksam. Hur som helst.
Det är väldigt intressant läsning. Fakta blandat med inställningstips. Det är verkligen en bok jag tycker att varje människa borde läsa. Men du måste förstås ha rätt inställning :-)
Så, att gå ner mellan 5-10 kilo, närmare 10 borde inte vara så himla svårt som jag tror. Och få in lite powerwalks och situps. Det är bara en fråga om tankekraft! Klart jag kan. Ost är inte så gott som jag tror. Godis är överskattat och vin till köttbiten, det går lika bra med vatten. Eller.....nu blev jag lite tveksam. Hur som helst.
Det är väldigt intressant läsning. Fakta blandat med inställningstips. Det är verkligen en bok jag tycker att varje människa borde läsa. Men du måste förstås ha rätt inställning :-)
trött
Jag var trött igår när jag skrev och med lite distans så inser jag att det jag skrev om inte kräver en hippie stil. Det kanske var att överdriva. Lite av ett fel ordval. Skulle man kunna säga. Men, vem är perfekt? Inte jag!
onsdag 15 april 2009
Hippiejag
Jag önskar att jag var lite mer hippiaktig. Lite mer bara låt gå och det spelar ingen roll eller nu är nu och sen kommer en annan dag.
(Inte det där med hår under armarna, bh lös och droger. Inte den delen av hippie livet.)
Så är det inte. I går till exempel. När vi hade grannfamiljen på middag. Rätt stökigt och alla pratade i munnen på varandra. (Speciellt Kim som inte vet hur man är när man är tyst. Och hennes lilla som kan flytta gränser rätt mycket innan hon reagerar.)
Det var ju jättekul och trevligt.
Men jag tycker ändå att det är rätt skönt om man får varva ner och ha det lite lugnt och mysigt innan barnen skall gå och lägga sig.
Sen önskar jag att jag inte brydde mig så mycket om om det är städat eller stökigt. Jag försöker några dagar med att bara låta allt gå. Sen blir jag på dåligt humör för att det är så stökigt. Klarar inte av det.
Så städar jag och plockar undan miljoner saker och papper och så blir det så fint så fint och jag blir så lycklig av att det är så fint.
Inga hippipoäng där precis.
I dag hände något konstigt. Jag tror att Douglas är rädd för blod. Han fick en sticka i foten som jag skulle ta ut och då började det att blöda rejält. Eller. Inte rejält men det kom mörkröda stora bloddroppar. Då började han kallsvettas och sa att han mådde illa och ville kräkas. Det var underligt.
(Inte det där med hår under armarna, bh lös och droger. Inte den delen av hippie livet.)
Så är det inte. I går till exempel. När vi hade grannfamiljen på middag. Rätt stökigt och alla pratade i munnen på varandra. (Speciellt Kim som inte vet hur man är när man är tyst. Och hennes lilla som kan flytta gränser rätt mycket innan hon reagerar.)
Det var ju jättekul och trevligt.
Men jag tycker ändå att det är rätt skönt om man får varva ner och ha det lite lugnt och mysigt innan barnen skall gå och lägga sig.
Sen önskar jag att jag inte brydde mig så mycket om om det är städat eller stökigt. Jag försöker några dagar med att bara låta allt gå. Sen blir jag på dåligt humör för att det är så stökigt. Klarar inte av det.
Så städar jag och plockar undan miljoner saker och papper och så blir det så fint så fint och jag blir så lycklig av att det är så fint.
Inga hippipoäng där precis.
I dag hände något konstigt. Jag tror att Douglas är rädd för blod. Han fick en sticka i foten som jag skulle ta ut och då började det att blöda rejält. Eller. Inte rejält men det kom mörkröda stora bloddroppar. Då började han kallsvettas och sa att han mådde illa och ville kräkas. Det var underligt.
Oavlönat jobb
Ibland känns det som om jag inte skulle kunna ha tid med ett vanligt jobb. Jag vill ju gärna se mitt hemmafix som ett jobb annars skulle jag nog gå under.
Igår till exempel. Hade en massa saker jag behövde fixa inför mitt söndagsjobb, så det satt jag med på förmiddagen.
Sen var det dags för uppkörning, jag skulle ju få mitt körkort! Hade jag tänkt. Jag var riktigt nervös och olustig till mods men när jag såg alla finniga tonåringar som väntade i kön så blev jag lite lugnare.
Så här gick det till. Jag letade mig till Peekskill, 30 minuter härifrån. Jag körde min egna bil med min kompis Kim bredvid som "lärare". I baksätet satt våra småkillar. När vi kom fram så fick jag ställa mig i kö med bilen. Tills det blev min tur och jag hoppar in med den kvinnliga uppkörningsinstruktören i bilen. Alltså fortfarande min bil.
Vi tar en tur runt kvarteret, jag stannar fint vid ca 5 stoppskyltar, gör en bruten usväng och "fickparkerar" bakom en bil (inte mellan, det är för riskabelt). Klart! Och jag åker sedan i väg med min bil som jag kört omkring med på gatorna i 1,5 år!
Hade ordnat med playdate för Sidney eftersom jag skulle bli sen hem så han var hos en kompis och där skulle jag också lämna av Douglas för jag skulle till doktorn och kolla min hals som aldrig blir bättre. Jag fick penicilin för 100 gången detta år (kändes det som) och sen hämtade jag mina barn och Kims stora dotter som var kvar på sin skola sen hem och förberedde middag för jag ville tacka Kim för att hon först hade varit barnvakt 3 timmar på morgonen och sen följde med mig på uppkörningen. Behöver jag säga att jag somnade i soffan när klockan var 9? Dagen gick i ett och ett avlönat jobb hade inte hunnits med under gårdagen överhuvudtaget!
Igår till exempel. Hade en massa saker jag behövde fixa inför mitt söndagsjobb, så det satt jag med på förmiddagen.
Sen var det dags för uppkörning, jag skulle ju få mitt körkort! Hade jag tänkt. Jag var riktigt nervös och olustig till mods men när jag såg alla finniga tonåringar som väntade i kön så blev jag lite lugnare.
Så här gick det till. Jag letade mig till Peekskill, 30 minuter härifrån. Jag körde min egna bil med min kompis Kim bredvid som "lärare". I baksätet satt våra småkillar. När vi kom fram så fick jag ställa mig i kö med bilen. Tills det blev min tur och jag hoppar in med den kvinnliga uppkörningsinstruktören i bilen. Alltså fortfarande min bil.
Vi tar en tur runt kvarteret, jag stannar fint vid ca 5 stoppskyltar, gör en bruten usväng och "fickparkerar" bakom en bil (inte mellan, det är för riskabelt). Klart! Och jag åker sedan i väg med min bil som jag kört omkring med på gatorna i 1,5 år!
Hade ordnat med playdate för Sidney eftersom jag skulle bli sen hem så han var hos en kompis och där skulle jag också lämna av Douglas för jag skulle till doktorn och kolla min hals som aldrig blir bättre. Jag fick penicilin för 100 gången detta år (kändes det som) och sen hämtade jag mina barn och Kims stora dotter som var kvar på sin skola sen hem och förberedde middag för jag ville tacka Kim för att hon först hade varit barnvakt 3 timmar på morgonen och sen följde med mig på uppkörningen. Behöver jag säga att jag somnade i soffan när klockan var 9? Dagen gick i ett och ett avlönat jobb hade inte hunnits med under gårdagen överhuvudtaget!
tisdag 14 april 2009
Anna in the city
Igår var en fantastisk New York dag. En sån som jag tror att många tänker på när jag säger att jag bor här men som egentligen inte ofta händer. Aldrig närmare bestämt.
Jag hämtade upp S från skolan tog med mig båda barnen på tåget till manhattan och ner i tunnelbanan och släppte sedan av dem på Niklas jobb. Sedan mötte jag upp Jesper och Philippa och Jespers kusin som också bor här. Han lever dock ett annat slags liv än mig. Ett liv som jag inte längre känner till men som jag var och nosade på när jag jobbade som bartender. Han tar hand om folk som vill gå på ett ställe som heter Nikki Beach och det är supertrendigt som jag förstår det.
Vi gick till en "rooftop bar" som ligger väldigt nära Flatiron building och heter något som jag inte minns. Det var i alla fall helt fantastiskt att sitta där på taket och bara häpnas av Empire statebuilding, Chrystler building och alla andra byggnader som kulisser i en film eller något.
Vi gick sedan vidare till en restaurang som heter Waverly Inn och ligger i West village ett underbart område på manhattan och jag har bestämt at när barnen är utflugna och innan barnbarnen kommer så skall jag bo där ett tag! Waverly Inn är ett ställe som det inte går att boka bord på om man inte känner någon som jobbar där. Går inte att ringa dit och de har ingen hemsida och är bara hemliga. Tydligen hänger det oftast mycket kändisar där men vad vet jag om det. Gänget hade dock gått förbi där tidigare på dagen och gått in och bokat bord!
Efter middagen gick vi till The spotted pig och tog en drink innan min askunge klocka ringde och det var dags att slänga sig in i en taxi till Grand Central!
Hade jag varit lite mer uppklädd hade jag nog känt mig som Carrie i Sex and the city i går! (30 kilo tyngre, något mer risigt hår, inte lika välmejkad och utan designerkläder och högklackat)
Jag hämtade upp S från skolan tog med mig båda barnen på tåget till manhattan och ner i tunnelbanan och släppte sedan av dem på Niklas jobb. Sedan mötte jag upp Jesper och Philippa och Jespers kusin som också bor här. Han lever dock ett annat slags liv än mig. Ett liv som jag inte längre känner till men som jag var och nosade på när jag jobbade som bartender. Han tar hand om folk som vill gå på ett ställe som heter Nikki Beach och det är supertrendigt som jag förstår det.
Vi gick till en "rooftop bar" som ligger väldigt nära Flatiron building och heter något som jag inte minns. Det var i alla fall helt fantastiskt att sitta där på taket och bara häpnas av Empire statebuilding, Chrystler building och alla andra byggnader som kulisser i en film eller något.
Vi gick sedan vidare till en restaurang som heter Waverly Inn och ligger i West village ett underbart område på manhattan och jag har bestämt at när barnen är utflugna och innan barnbarnen kommer så skall jag bo där ett tag! Waverly Inn är ett ställe som det inte går att boka bord på om man inte känner någon som jobbar där. Går inte att ringa dit och de har ingen hemsida och är bara hemliga. Tydligen hänger det oftast mycket kändisar där men vad vet jag om det. Gänget hade dock gått förbi där tidigare på dagen och gått in och bokat bord!
Efter middagen gick vi till The spotted pig och tog en drink innan min askunge klocka ringde och det var dags att slänga sig in i en taxi till Grand Central!
Hade jag varit lite mer uppklädd hade jag nog känt mig som Carrie i Sex and the city i går! (30 kilo tyngre, något mer risigt hår, inte lika välmejkad och utan designerkläder och högklackat)
måndag 13 april 2009
söndag 12 april 2009
Ann Söderlund
Jag brukar läsa Ann Söderlunds blogg. Tycker hon är en skön pingla och har en avslappnad inställning till det mesta. I mångas tycke kanske för avslappnad. Jag tycker dock att det är skönt med någon som verkar så prestigelös. Och så skriver hon roligt. Nu har det dock varit en ganska hetsig diskussion kring huruvida killar eller tjejer är att föredra när man har barn. Bara det får mig att rysa. Det är allstå inte hon som tyckt något utan människor som kommenterat det hon skriver.
En galen kvinna har påstått att killar är så skräniga och skrikiga och bara vill syssla med våld och att tjejer är lugna och kreatia. På fullt allvar. Sedan påstår hon också att hon är välutbildad och duktig och påläst. Jag är jätteupprörd över denna diskussion och har därför tillochmed lagt mig i den. Brukar inte göra sånt. Eller kanske brukar jag det men oftast bara rycka på axlarna och känna att det finns så många knäppskallar i världen och sen inte bry mig.
Jaja, om ni har lust så kolla in hennes blogg och läs om Jessica Almenäs och kommentarerna och säg vad ni tycker! Eller så bara struntar ni i det och ger era gulliga ungar några extra kramar i stället!
En galen kvinna har påstått att killar är så skräniga och skrikiga och bara vill syssla med våld och att tjejer är lugna och kreatia. På fullt allvar. Sedan påstår hon också att hon är välutbildad och duktig och påläst. Jag är jätteupprörd över denna diskussion och har därför tillochmed lagt mig i den. Brukar inte göra sånt. Eller kanske brukar jag det men oftast bara rycka på axlarna och känna att det finns så många knäppskallar i världen och sen inte bry mig.
Jaja, om ni har lust så kolla in hennes blogg och läs om Jessica Almenäs och kommentarerna och säg vad ni tycker! Eller så bara struntar ni i det och ger era gulliga ungar några extra kramar i stället!
Påskhelg och sverige besök
Har inte skrivit något under helgen för jag har bara njutit av mina fina vänner. Philippa och Jesper. Tack. Ni är bäst.
Vi har gjort massor av trevliga saker. Vi var till Stone Barns, ut till havet igen samma ställe som förra helgen, handlade på Stew Leonards, in till Manhattan, och upp till Storm King. Haft sköna middagar med galet gulliga killar som har älskat att ha våra vänner här med. Barnen har skött sig exemplariskt och Sidney har berättat om massor av saker för dem om hur det går till här och vem som bor vart och vad som händer i skolan.
Detta får mig att fundera på vad jag gör här. Livet knallar sin gilla gång och jag gillar det som tusan men när man träffar folk som man har historia med (närmare bestämt en 30 årig vänskap) så blir det annorlunda. Hon kan se på mig vad jag tänker. Sånt är mysigt. Och det är sånt jag saknar här. Djupet i det hela. Man behöver inte prata så mycket. Det funkar ändå. Nu var det i och för sig inget problem med pratandet för det har vi gjort massor!
Nu vet jag också att jag inte har den närheten i sverige eftersom alla har fullt upp med sitt och vi kanske inte skulle ses så ofta ändå, eftersom alla är utspridda lite överallt runt om i landet. Men ändå.
De stannar i NY två nätter till men inne på Manhattan så kanske hinner vi ses igen!
Hoppas alla haft en lika underbar påsk som mig och att ni fattade att ni kunde klicka på seriestrippen nedan så den gick att läsa med lite större bokstäver!
Kramar
Vi har gjort massor av trevliga saker. Vi var till Stone Barns, ut till havet igen samma ställe som förra helgen, handlade på Stew Leonards, in till Manhattan, och upp till Storm King. Haft sköna middagar med galet gulliga killar som har älskat att ha våra vänner här med. Barnen har skött sig exemplariskt och Sidney har berättat om massor av saker för dem om hur det går till här och vem som bor vart och vad som händer i skolan.
Detta får mig att fundera på vad jag gör här. Livet knallar sin gilla gång och jag gillar det som tusan men när man träffar folk som man har historia med (närmare bestämt en 30 årig vänskap) så blir det annorlunda. Hon kan se på mig vad jag tänker. Sånt är mysigt. Och det är sånt jag saknar här. Djupet i det hela. Man behöver inte prata så mycket. Det funkar ändå. Nu var det i och för sig inget problem med pratandet för det har vi gjort massor!
Nu vet jag också att jag inte har den närheten i sverige eftersom alla har fullt upp med sitt och vi kanske inte skulle ses så ofta ändå, eftersom alla är utspridda lite överallt runt om i landet. Men ändå.
De stannar i NY två nätter till men inne på Manhattan så kanske hinner vi ses igen!
Hoppas alla haft en lika underbar påsk som mig och att ni fattade att ni kunde klicka på seriestrippen nedan så den gick att läsa med lite större bokstäver!
Kramar
onsdag 8 april 2009
Mohahaha
Hahahahahaha!
Äntligen någon som förstår mig! Precis såhär känner jag när jag försöker förklara för Niklas att på andra jobb kan det se lite annorlunda ut än just i reklambranchen!
Lek
Idag var vi till ett ställe som heter Weeplay och är ett inomhuslekställe. För i morse föll det några snöflingor och var allmänt kallt.
Jag gillar inte riktigt såna ställen. Jag tror att det är för att Sidney kan bli alldeles uppskruvad och hyper vilket resulterar i tunnelseende och avstängning av öron. Jag stod och beklagade mig lite över just detta personlighetsdrag hos min son till en annan av mammorna som var där. Hon berättade då om hennes bror. Och jisses vad lika de verkar ha varit/är, hennes bror är ju såklart vuxen och S ett barn. Men när broren var ett barn menar jag ju såklart.
Det har gått jättebra för hennes bror i livet. Hans styrka är hans extremt starka personlighet, känslighet och envishet. Det känns ju fantastiskt måste jag säga. Med tanke på att det är just de sakerna som just nu kan vara väldigt påfrestande som förälder.
I morgon kommer Philippa och Jesper. Å så mysigt. Vädret verkar bli skruttigt dock och inte för att man skall hänga upp livet på det, men många saker blir ju liksom dubbelt så trevligt med lite värme och sol!
Jag gillar inte riktigt såna ställen. Jag tror att det är för att Sidney kan bli alldeles uppskruvad och hyper vilket resulterar i tunnelseende och avstängning av öron. Jag stod och beklagade mig lite över just detta personlighetsdrag hos min son till en annan av mammorna som var där. Hon berättade då om hennes bror. Och jisses vad lika de verkar ha varit/är, hennes bror är ju såklart vuxen och S ett barn. Men när broren var ett barn menar jag ju såklart.
Det har gått jättebra för hennes bror i livet. Hans styrka är hans extremt starka personlighet, känslighet och envishet. Det känns ju fantastiskt måste jag säga. Med tanke på att det är just de sakerna som just nu kan vara väldigt påfrestande som förälder.
I morgon kommer Philippa och Jesper. Å så mysigt. Vädret verkar bli skruttigt dock och inte för att man skall hänga upp livet på det, men många saker blir ju liksom dubbelt så trevligt med lite värme och sol!
Bästisar
Igår slog det mig. Jag fick mail från en kompis här som just nu är på "springbreak" med sin familj. Deras lilla son och Douglas är bästa vänner. Den lilla killen fick för sig att han såg Douglas på en cykel där. Och blev mycket upprörd över att Douglas inte vinkade åt honom. Han hade sedan pratat om det resten av dagen. Att hans kompis inte vinkade.
Så är det. De vänner som Douglas skaffar här kommer han inte umgås med när vi flyttar härifrån. Att man flyttar inom Sverige är ingen stor sak. Man kan alltid träffas i alla fall. I alla fall ha intentionen. Nu kommer oddsen för att kunna träffas verkligen minska. Rejält. Och det gör mig lite moloken.
Det är ju inte det att vi inte brutit upp förut. Sidney har ju bytt vänner några gånger. Men det har alltid funnits några kvar oavsett var vi har bott. Och det kommer det göra när vi kommer tillbaka till Sverige också.
Douglas hade liksom inte hunnit skaffa några egna vänner i Sverige. Förutom barn som liksom hängt runt oss ändå. Men inte genom dagis eller liknande som bara är hans och hans bästa. Som här.
Sidney är ju stor och förstår att vi skall så småningom flytta till Sverige. Inte Douglas.
Det dåliga samvetet gnager.
Aj
Så är det. De vänner som Douglas skaffar här kommer han inte umgås med när vi flyttar härifrån. Att man flyttar inom Sverige är ingen stor sak. Man kan alltid träffas i alla fall. I alla fall ha intentionen. Nu kommer oddsen för att kunna träffas verkligen minska. Rejält. Och det gör mig lite moloken.
Det är ju inte det att vi inte brutit upp förut. Sidney har ju bytt vänner några gånger. Men det har alltid funnits några kvar oavsett var vi har bott. Och det kommer det göra när vi kommer tillbaka till Sverige också.
Douglas hade liksom inte hunnit skaffa några egna vänner i Sverige. Förutom barn som liksom hängt runt oss ändå. Men inte genom dagis eller liknande som bara är hans och hans bästa. Som här.
Sidney är ju stor och förstår att vi skall så småningom flytta till Sverige. Inte Douglas.
Det dåliga samvetet gnager.
Aj
tisdag 7 april 2009
Påsklovets första dag
Det är svårt att skriva på påsklovet för jag har ingen tid över! Nu har killarna en kompis över så jag stjäl lite tid innan det är dags att ingripa i något problem som uppstår.
I går var det riktigt ruggigt väder. Men det löste sig ändå. Först hade vi några vänner över och det var okej, men jag har sagt det förr och jag säger det igen. Han gnäller så vansinnigt. Hur kan man vara 5 år och liksom inte i grunden glad? Mest gnällig. Måste vara att de är katoliker :-) Förlåt men jag kan inte förstå den religionen.
Mamman blev också väldigt förvånad över att jag och Niklas inte var gifta innan barnen och att jag umgås med män här. Alltså har killkompisar. Så mycket skam och skuld i dessa katolskakroppar!
På eftermiddagen bar det av till biblioteket där det var pysseldag. Klipp och klistra, glitter och garn. Allt fanns och det var verkligen roligt! Men Sidneys kompis som var med oss utan sin mamma ville att Sidney skulle pyssla saker till honom! Där gick gränsen för mig. Sa att "nähedu lille vän om du vill ha något pysslat får du allt pyssla själv". Då blev han sur och jag bestämde mig för att inte frivilligt ta med honom varken hit eller på andra saker på ett tag.
På kvällen var jag ut på mexicanaren med Indira och en kompis till henne, vi hade jättetrevligt och de slängde ut oss för att de ville stänga runt 10. Tyckte jag var för tidigt men de påstod att måndagar var inga dagar då folk vanligtvis var ute. Fast vi satt ju där. Det vet jag med säkerhet!
I går var det riktigt ruggigt väder. Men det löste sig ändå. Först hade vi några vänner över och det var okej, men jag har sagt det förr och jag säger det igen. Han gnäller så vansinnigt. Hur kan man vara 5 år och liksom inte i grunden glad? Mest gnällig. Måste vara att de är katoliker :-) Förlåt men jag kan inte förstå den religionen.
Mamman blev också väldigt förvånad över att jag och Niklas inte var gifta innan barnen och att jag umgås med män här. Alltså har killkompisar. Så mycket skam och skuld i dessa katolskakroppar!
På eftermiddagen bar det av till biblioteket där det var pysseldag. Klipp och klistra, glitter och garn. Allt fanns och det var verkligen roligt! Men Sidneys kompis som var med oss utan sin mamma ville att Sidney skulle pyssla saker till honom! Där gick gränsen för mig. Sa att "nähedu lille vän om du vill ha något pysslat får du allt pyssla själv". Då blev han sur och jag bestämde mig för att inte frivilligt ta med honom varken hit eller på andra saker på ett tag.
På kvällen var jag ut på mexicanaren med Indira och en kompis till henne, vi hade jättetrevligt och de slängde ut oss för att de ville stänga runt 10. Tyckte jag var för tidigt men de påstod att måndagar var inga dagar då folk vanligtvis var ute. Fast vi satt ju där. Det vet jag med säkerhet!
måndag 6 april 2009
Mer bilder
Jag fattar ingenting, brukar aldrig vara några problem att lägga in bilder men nu får jag bara inte till det. Dessuom så börjar barnen bli irriterade på att jag sitter vid datorn och svär.Idag regnar det. Det är verkligen april väder i kubik och Sidney sa just "om jag var vädret så skulle jag alltid vara sommar på vintern"
Stranden
Hej, hur kunde Viggo Mårtensen bli 50 år? När hände det? Växer han fortare än mig, jag undrar bara, har just läst aftonbladet och det stod att han skulle sluta filma nu vid 50 års ålder!
I alla fall, har kommer några bilder från stranden igår!
I alla fall, har kommer några bilder från stranden igår!
söndag 5 april 2009
36 + 10
På lördagen hade vi bjudit hem några svenska vänner som bor i Dobbs Ferry, grannstaden. De kom, barnen försvann i stort sett in i lekarnas värld för resten av kvällen och vi åt gott, drack vin och pratade tills det var midnatt. En kväll kan gå så snabbt i bland. Inga friktioner och allt bara var så trevligt! Sånt gillar jag!
Vi avslutade middagen med efterätt och kaffe. Jag som brukar göra narr av Niklas för att han inte dricker kaffe sent. Det fick jag ångra. Somnade utan problem men vaknade och var klarvaken runt två snåret. Kunde inte somna om och hade bara ont i halsen. Det har jag fortfarande så i morgon bär det av till doktorn.
Idag var det Niklas födelsedag och 10 år sedan vi träffades. Vi bestämde oss för att åka ut till havet. Hittade ett fantastiskt fint ställe. Old Greenwich där vi åt lunch på Beach House Café en jättemysig restaurang som även denna trevliga söndag serverade brunch.
Sen fortsatte vi ut mot havet! Det är ju något särskilt med havsdoft, havsbris och fiskmåsar som gör att det nästan svindlar i magen av vällust! Vi tillbringade hela eftermiddagen där och barnen lekte och samlade snäckor och stenar! Solen värmde och jag känner att det bränner lite i ansiktet nu i kväll. Vi kom hem lagom för att inviga vår stora grill och ha en skön middag innan barnen lades i sängen och jag nu skall se Desperate Housewives!
Vi avslutade middagen med efterätt och kaffe. Jag som brukar göra narr av Niklas för att han inte dricker kaffe sent. Det fick jag ångra. Somnade utan problem men vaknade och var klarvaken runt två snåret. Kunde inte somna om och hade bara ont i halsen. Det har jag fortfarande så i morgon bär det av till doktorn.
Idag var det Niklas födelsedag och 10 år sedan vi träffades. Vi bestämde oss för att åka ut till havet. Hittade ett fantastiskt fint ställe. Old Greenwich där vi åt lunch på Beach House Café en jättemysig restaurang som även denna trevliga söndag serverade brunch.
Sen fortsatte vi ut mot havet! Det är ju något särskilt med havsdoft, havsbris och fiskmåsar som gör att det nästan svindlar i magen av vällust! Vi tillbringade hela eftermiddagen där och barnen lekte och samlade snäckor och stenar! Solen värmde och jag känner att det bränner lite i ansiktet nu i kväll. Vi kom hem lagom för att inviga vår stora grill och ha en skön middag innan barnen lades i sängen och jag nu skall se Desperate Housewives!
Min dom
Så begav vi oss till Greenburgh court house. Hade en kompis som körde mig, kunde ju inte gärna köra dit själv. Vi hade båda två våra små killar med oss. Det skulle ju vara bra. Regnet öste ner och vi fick parkera långt i från byggnaden och springa längs en hårt trafikerad väg. Det var inte bara jag som hade sysslat med olagligheter.
Väl där så kom var det kö och metalldetektor för att komma in. Två allvarliga herrar som ställde frågor om vilket ärende man hade. När det var min tur så sa mannen att jag inte behövde vara närvarande, bara lämna in mina böteslappar. På baksidan fick jag skriva om jag ansåg mig skyldig eller ej till mitt brott.
Icke skyldig kom vi fram till efter ha dividerat och rådfrågat den allvarliga mannen som vägrade svara. Det visade sig vara rätt eftersom då har jag möjlighet att försvara mina handligar och bevisa att jag har gjort allt i min makt för att så snabbt som möjligt efter incidenten ta mitt körkort. Mitt straff kan då bli något annat, till exempel att jag har parkerat fel i stället för att ha kört utan körkort. Allt är en förhandligs fråga!
Jag kommer om ett par månader bli kallad till ett möte med en åklagare för att göra denna "förhandling".
Väl där så kom var det kö och metalldetektor för att komma in. Två allvarliga herrar som ställde frågor om vilket ärende man hade. När det var min tur så sa mannen att jag inte behövde vara närvarande, bara lämna in mina böteslappar. På baksidan fick jag skriva om jag ansåg mig skyldig eller ej till mitt brott.
Icke skyldig kom vi fram till efter ha dividerat och rådfrågat den allvarliga mannen som vägrade svara. Det visade sig vara rätt eftersom då har jag möjlighet att försvara mina handligar och bevisa att jag har gjort allt i min makt för att så snabbt som möjligt efter incidenten ta mitt körkort. Mitt straff kan då bli något annat, till exempel att jag har parkerat fel i stället för att ha kört utan körkort. Allt är en förhandligs fråga!
Jag kommer om ett par månader bli kallad till ett möte med en åklagare för att göra denna "förhandling".
fredag 3 april 2009
Nervös
Hua, om en timme bär det iväg till Court. Där jag skall tala om hur oskyldig jag är till mina brott. Jag visste faktiskt inte.... det är sant!! Eller nåt. Jag är jättenervös men glad att det är nu direkt på morgonen och inte på eftermiddagen så jag måste gå omkring med en klump i magen hela dagen.
En kompis kör mig dit, vore ju konstigt om jag tog bilen dit (kör ju till alla andra ställen iofs). Berättar mer om hur det gick sen och håll tummarna att jag inte får så mycket böter!
En kompis kör mig dit, vore ju konstigt om jag tog bilen dit (kör ju till alla andra ställen iofs). Berättar mer om hur det gick sen och håll tummarna att jag inte får så mycket böter!
torsdag 2 april 2009
Undulat vs. Hamster
Om jag förut jämförde mig med en undulat och blev trött så fort det blir mörkt ute så är jag lika mycket en hamster och känner mig galet nöjd när kylskåpet och skafferiet är fullt. Av någon märklig anledning så handlar jag alltid på torsdagar. Inte förra torsdagen. Så nu har det bara småhandlats i två veckor. Sånt som varit akut. Det har fortfarande gapat tomt på alla hyllor. Tråkigt.
Förstår inte program som "här är ditt kylskåp" där de skall försöka laga mat på sånt som skrapats av hyllorna i kylskåpet och som är kvar där för att ingen vill äta det!
Älskar när man kan välja och vraka bland gosaker och när jag kan skära upp massor av grönsaker till barnen och när det finns fräsch frukt till frukost, lunch och middag!
onsdag 1 april 2009
äpplen och päron
Häromdagen hörde jag på radion att 42 miljoner amerikaner var helt utan sjukförsäkring. De kan alltså inte gå till doktorn utan att betala kontant om så skulle vara och de som är utan sjukförsäkring har antagligen inte sett så mycket kontanter alls den senaste tiden. Tyckte att detta lät helt förskräckligt mycket, även om man ser till antalet invånare i detta gigantiska land.
Nyss så berättade de på American Idol som jag följer slaviskt, att igår så röstade 36 miljoner amerikaner på sina idoler....vilka märkliga proportioner det tog sig då. I alla fall så tyckte jag det.
Idag på eftermiddagen har vi varit hos en av Sidneys klasskompisar på playdate. De som bor i det gigantiska huset som jag berättade om för länge sedan. I alla fall så är mamman med i stadens styrelse på något sätt. (Kan ha nämnt det tidigare och nu orkar jag inte gå tillbaka och kolla det och så himla noga läser ni nog inte min blogg.)
Det är rätt intressant hur diskussionerna verkar gå och vad som händer rent politiskt i en stad som denna. Just nu är det en stor grej med GM för de äger rätt mycket mark nere precis vid floden. Det brukade vara en fabrik där förr. Nu, eftersom de inte går så bra för GM, vill staden köpa tillbaka marken. Billigt förstås. Men, de (GM) kan ju sälja marken eftersom de behöver pengarna. Och, då vill de (som är spekulanter på marken) bygga bostäder där.
1200 stycken närmare bestämt. Det är svinmycket. De har just byggt ca 200 bostäder i närheten och det är ett jättekomplex. Nu visar det sig att det inte är GM direkt som äger marken och allt verkar vara en enda stor röra. Blir spännande att se vad som händer dock. En sak är säker, 1200 bostäder till här kommer inte denna stad kunna ta emot rent befolkningsmässigt än på ett tag. Skolor, affärer, kommunikation och mycket andra saker måste ju anpassas och ja, jag tror inte att det riktigt skulle fungera i dagsläget. Fast, det är ju klart, konstigare saker har ju hänt!
Nyss så berättade de på American Idol som jag följer slaviskt, att igår så röstade 36 miljoner amerikaner på sina idoler....vilka märkliga proportioner det tog sig då. I alla fall så tyckte jag det.
Idag på eftermiddagen har vi varit hos en av Sidneys klasskompisar på playdate. De som bor i det gigantiska huset som jag berättade om för länge sedan. I alla fall så är mamman med i stadens styrelse på något sätt. (Kan ha nämnt det tidigare och nu orkar jag inte gå tillbaka och kolla det och så himla noga läser ni nog inte min blogg.)
Det är rätt intressant hur diskussionerna verkar gå och vad som händer rent politiskt i en stad som denna. Just nu är det en stor grej med GM för de äger rätt mycket mark nere precis vid floden. Det brukade vara en fabrik där förr. Nu, eftersom de inte går så bra för GM, vill staden köpa tillbaka marken. Billigt förstås. Men, de (GM) kan ju sälja marken eftersom de behöver pengarna. Och, då vill de (som är spekulanter på marken) bygga bostäder där.
1200 stycken närmare bestämt. Det är svinmycket. De har just byggt ca 200 bostäder i närheten och det är ett jättekomplex. Nu visar det sig att det inte är GM direkt som äger marken och allt verkar vara en enda stor röra. Blir spännande att se vad som händer dock. En sak är säker, 1200 bostäder till här kommer inte denna stad kunna ta emot rent befolkningsmässigt än på ett tag. Skolor, affärer, kommunikation och mycket andra saker måste ju anpassas och ja, jag tror inte att det riktigt skulle fungera i dagsläget. Fast, det är ju klart, konstigare saker har ju hänt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
