I hjärtat av Amerika

Nu har jag lite att berätta. Har sett det amerikanska sammhället ytterligare ett skikt längre in. jättespännande.

Igår var jag på middag med ett gäng mammor som alla haft eller har barnen på samma dagis som Douglas går nu och där Sidney gick förra året. För det första så kan jag ju berätta att jag är ung i sällskapet. Det är kul!

Detta var första gången jag liksom kom in i hjärtat av Tarrytown. Alla känner alla eller känner någon som......Det är verkligen en riktigt liten småstad strax utanför den storastora staden.
En av tjejerna hade precis slagit igen sin barnklädes affär som hon haft i 7 år pga sämre tider och att de inte riktigt hade tid längre. En annan kvinna var gift med han som har den lokala spritbutiken. En tjej jobbar dels på mataffären och dels på en av de italienska "fin" restaurangerna. En tjej har just sagt upp sig från sitt jobb hon haft i 17 år så hon kan bli heltids hemmamamma.
Så, alla pratade såklart om valet och vad som händer med usa:s ekonomi. Vi (jag och Niklas) är ju ganska skyddade från de diskussionerna annars och har heller ingen historik om hur det brukar se ut eller vara.
Självklart följer vi nyheter och läser tidningar men det är ju inte "joe the plumber" :-)

De berättade att det brukade vara mycket mer folk ute på restaurangerna och det var alltid fullt på mexicanaren vi var på. Det var det inte i går kväll men jag tycker inte heller att deras mat är så himla fantastisk så....de berättade om hur det är mycket tuffare för alla affärer för att det inte finns så bra parkering på Mainstreet. De berättade också om att nere vid vattnet där de just nu bygger nya jättefina lägenheter och radhus, kommer det flytta några restauranger som nu ligger på Mainstreet. Det verkar som om utbudet kommer ändras helt inom några år här i vår lilla stad.

En annan grej var att jag för första gången träffade någon som faktiskt var deppig över valet! Det, var läskigt. Hon gillade alltså Mc Cain och Palin. Mycket märkligt. Men hon var lite hispig också.

I kväll har jag varit på litteracy night på Sidneys skola. Vi föräldrar fick lära oss hur barnen lär sig läsa och skriva. Bra, absolut men ibland blir det lite skitnödigt. Liksom som att de inte skulle lära sig läsa om man inte trugar det på dem när de är 5. Herregud, låt lusten komma till dem.

Det behöver väl inte vara så allvarligt hela tiden. En mamma räckte till och med upp handen och frågade om det var dumt att hon läste lite tjockare kapitelböcker eftersom det kunde vara svårt för barnet att hänga med i språket! Vad hände med lust och nyfikenheten undrar jag!!
Jag menar absolut inte att det är fel det de gör. Inte alls, de är helt fantastiska och Sidney läser faktiskt lite redan. Men, jag tycker inte att det är så bråttom. Det märks så stor skillnad här tycker jag. Att man måste utmärka sig och vara så duktig hela tiden. Snacka om press vi sätter på barnen. Jaja, det finns bra och dåliga sidor med allt. Så är det bara.

Har varit hos kirurgen idag som tittade på min knöl också och den är helt ofarlig och skall tas bort den 4:e december när Douglas är på dagis. Lite lokalbedövning och lite skära och sy och sen är jag som ny igen och kan hämta honom som vanligt. Härligt! Nu behöver jag inte kallas kamelen längre :-)

Var på husvisning idag också. Inte för att vi skall köpa något utan för att jag är så nyfiken. Vad får man egentligen för pengarna? Det var ett jättegulligt litet hus som ligger centralt med liten tomt och som behövde massor med renovering. Skulle kunna bli jättefint, men vi skall absolut inte köpa hus här som skall renoveras när våra pappor är på andra sidan atlanten :-) Hur skulle det gå!

Här är länken till huset om ni vill se, det är lite skillnad mot svenska hus, så mycket kan jag säga.
http://realestate.nytimes.com/sales/detail/297-0711441/CHARMING-IN-TOWN-COLONIAL-NY-10591