En god gärning

Hallå ja, idag har jag köpt denna fantastiska tavla i vår lokala presentbutik, där jag förövrigt skulle kunna göra av med hela Niklas lön. Jag hoppas att mina besökare kommer förstå att jag

bara är en rolig prick och inte elak som jag kom att tänka på efteråt. Tänk om de inte förstår ironin och tror att jag är riktigt illasinnad! Nåja, då får det vara deras förlust!

Den goda gärningen är att jag handlade lokalt. Det borde alla göra. Alltid. Det är himla mysigt också när de tilltalar en med namn och kommer ihåg en från gång till annan. Så, nu börjar alla handla lokalt så vi inte får öde citykärnor, Okej?

Jag har pratat med två andra mammor nu om att jag tycker att de är för hårda mot barnen i skolan. Jag har ju inte berättat det senaste. I går fick jag en lapp hem i ryggsäcken där det står att:

"Your child is presently studying the history of architecture in Ms Harrison´s Art Class. Our Kindergartner students are learning all about the elements of ancient architecture as well as features of Romanesque and Gothic buildings.

In order to bring this unit to life, your child will be taken on a fully guided bus tour of Tarrytown and Sleepy Hollow. Our students will identify columns, arches, domes, steeples, rose windows and other features as they experience our local architecture".

Eeeeeeehhhhh. Bussturen beräknas ta ca 1 timme och 20 minuter. (Lycka till med alla kisspauser!) De skall prata om saker som jag inte har en aning om och som jag definitivt inte hade en aning om eller brydde mig om när jag var 5 år. Sidney kommer hem varje dag och är ledsen för att de inte varit ute och lekt så mycket i skolan. Eller alls. Det är vad han bryr sig om.

Så nu känner jag att detta inte längre är en kulturskillnad utan bara helt galet. Så, jag av en händelse, mötte jag Markus mamma i morse på skolan och vi pratade om ditten och datten och detta dök upp för hon var i klassen när de talade om dessa saker. Hon skakade på huvudet och undrade varför.

Hon var också väldigt fundersam äver lag vad som händer i skolan och vi pratade om vart glädjen och den egna kreativiteten får plats.

Dessutom pratade jag med min utomordentligt kloka väninna Joanne i går kväll också. Så nu kommer vi nog ta upp detta med rektorn, och det känns jättebra. Kanske får vi en förklaring och kanske är vi ute och cyklar, eller så har vi totalt olika inställningar till vart fokus bör ligga i undervisningen av 5 åringar.

Nästa vecka skall jag på en intervju på ett jobb också! Jag var så nervös igår när jag skickade i väg ansökan att jag hade hjärtklappning och andades snabbt och händerna skakade. Och idag hade jag ett svar redan! Det känndes jätteskönt. Oavsett vad så måste jag ju ta mig ur denna hemmabubbla någongång!

Ikväll har, "el Hefe", som är på besök, bjudit ut mig och Niklas på restaurang! Fin restaurang minsann. Nobu. Fint som kattskit i vällingen som Madicken säger. Undrar om det finns någon baktanke?