Hej darling! Jag njuter av att läsa din blogg, känns som vi ses fastän vi är så långt ifrån varann. Min vardag är som jag brukar konstatera rätt "fullt upp" idag var det ju onsdag igen, det betyder för mig och barnen att när jag hämtat dem så är det som vznligt hem och äta lunch sen iväg in till "stan" ( för detta är inte "stan" enligt Sixten, som bara vill flytta till stan. Det är nämligen så att onsdagar har Ellen gympa i Fridhemsskolan och vi äter tillsammans med Bachrachs vars Ida också går på gympan. Denna mycket trevliga vana är också lite smått hektisk. Jag har alltid några ärenden som jag vill göra sådär "när-vi-ändå-ska-till-stan" aktigt. Idag lyckades jag läman in lite gravidkäder på kommisionsförsäljning, för jag ska definitivt aldrig mer bli gravid!!! Kändes lite skönt faktiskt. På förmiddagen idag har jag spanat in grannens byggjobbare som käpmar i värsta lervällingen. Idag har de grävt upp hela skaftvägen, dvs jäms med vår gräsmatta och våra kära små träd som vi vill ska överleva. Såklart fick de leverans av en massa tunga saker så de har promenerat upp en liten fin geggastig på vår gräsmatta för att överhuvudtaget komma fram till huset. Ja ja, det är bara värdsliga ting som en gräsmatta och ltie träd men de ligger mig varmt om hjärtat. Det ska bli fantastisk kul att få ut Bachrachs hit när deras bygge blir klart, vilket lutar åt inflytt i mars. Där fick du en liten bit av min vardag i alla fall, nu ska jag somna i soffan framför Greys Anatomy, puss o kram!
Hej kompis!! Ja du Anna ditt liv är inte så olikt mitt. Det som skiljer är väl att jag får lön för att tvätt ta hand om barnet/barna. Bjuda byggarna på kaffe o hus- värme 2 gånger om dan och har dom riktigt tur så även på eftermiddagen.kanske jag slår på stort o bakar nått gott till dom oxå,(händer inte ofta som du vet).Annars vänta jag bara på ett vitt kuvert från uppsala med en ny tid för operation av Ludde.Lika jobbigt varje dag att hämta posten.Ja livet är inte enklar här i lilla sverige. Men jag är kanske inte rätt person att säga nått om ett enkelt liv. För som du vet är det dj..... tufft. Men en av höjd punkterna på dagen är att slå på datorn och se om du skrivit nått nytt i din underbara blogg. Den förgyller min dag. Tack.
Många pussar o kramar till er saknar er MASSOR/Helen
Hej Anna! Livet i svedal just nu är lika grått och tråkigt som vädret... jobb,laga mat, tvätt, köra barn på aktiviteter samt lite sömn och förhoppninsvis en några sidor i en bra bok...fortsätt skriv om ditt dagliga liv over there, det är jätte roligt att läsa om allt firande ni har av olika dagar...verkar som det alltid är något varje vecka, eller??? Sköt om dig kramar Anneli
Å vad härligt att höra av er. Nu har jag ju precis pratat med två av er så jag vet att ni mår bra och att ni har det ungefär som jag :-) men det betyder inte att jag inte vill att ni skall fortsätta skriva, för det vill jag! Känns inte som vi är så långt ifrån varandra då! En sak som jag faktiskt är riktigt glad över när jag är här denna tiden på året är att det så himla mycket ljusare här. Jag fattar inte hur jag skall överleva den mörka sverige hösten när jag kommer tillbaka! Nej nu skall jag skriva ett nytt inlägg. Hörs då!
I New York befinner vi oss. Staten alltså. Inte Staden. 30 minuter från Manhattan bor vi med 3 barn som jag är hemma med. Min man, han jobbar med reklam. Jag skriver för att det är den billigaste terapin jag kan komma på.
Om du vill fråga något eller komma i kontakt, maila gärna på annakropp@gmail.com
4 kommentarer:
Hej darling! Jag njuter av att läsa din blogg, känns som vi ses fastän vi är så långt ifrån varann. Min vardag är som jag brukar konstatera rätt "fullt upp" idag var det ju onsdag igen, det betyder för mig och barnen att när jag hämtat dem så är det som vznligt hem och äta lunch sen iväg in till "stan" ( för detta är inte "stan" enligt Sixten, som bara vill flytta till stan. Det är nämligen så att onsdagar har Ellen gympa i Fridhemsskolan och vi äter tillsammans med Bachrachs vars Ida också går på gympan. Denna mycket trevliga vana är också lite smått hektisk. Jag har alltid några ärenden som jag vill göra sådär "när-vi-ändå-ska-till-stan" aktigt. Idag lyckades jag läman in lite gravidkäder på kommisionsförsäljning, för jag ska definitivt aldrig mer bli gravid!!! Kändes lite skönt faktiskt. På förmiddagen idag har jag spanat in grannens byggjobbare som käpmar i värsta lervällingen. Idag har de grävt upp hela skaftvägen, dvs jäms med vår gräsmatta och våra kära små träd som vi vill ska överleva. Såklart fick de leverans av en massa tunga saker så de har promenerat upp en liten fin geggastig på vår gräsmatta för att överhuvudtaget komma fram till huset. Ja ja, det är bara värdsliga ting som en gräsmatta och ltie träd men de ligger mig varmt om hjärtat. Det ska bli fantastisk kul att få ut Bachrachs hit när deras bygge blir klart, vilket lutar åt inflytt i mars. Där fick du en liten bit av min vardag i alla fall, nu ska jag somna i soffan framför Greys Anatomy, puss o kram!
Hej kompis!! Ja du Anna ditt liv är inte så olikt mitt. Det som skiljer är väl att jag får lön för att tvätt ta hand om barnet/barna. Bjuda byggarna på kaffe o hus- värme 2 gånger om dan och har dom riktigt tur så även på eftermiddagen.kanske jag slår på stort o bakar nått gott till dom oxå,(händer inte ofta som du vet).Annars vänta jag bara på ett vitt kuvert från uppsala med en ny tid för operation av Ludde.Lika jobbigt varje dag att hämta posten.Ja livet är inte enklar här i lilla sverige. Men jag är kanske inte rätt person att säga nått om ett enkelt liv. För som du vet är det dj..... tufft. Men en av höjd punkterna på dagen är att slå på datorn och se om du skrivit nått nytt i din underbara blogg. Den förgyller min dag. Tack.
Många pussar o kramar till er saknar er MASSOR/Helen
Hej Anna! Livet i svedal just nu är lika grått och tråkigt som vädret... jobb,laga mat, tvätt, köra barn på aktiviteter samt lite sömn och förhoppninsvis en några sidor i en bra bok...fortsätt skriv om ditt dagliga liv over there, det är jätte roligt att läsa om allt firande ni har av olika dagar...verkar som det alltid är något varje vecka, eller??? Sköt om dig kramar Anneli
Å vad härligt att höra av er. Nu har jag ju precis pratat med två av er så jag vet att ni mår bra och att ni har det ungefär som jag :-) men det betyder inte att jag inte vill att ni skall fortsätta skriva, för det vill jag! Känns inte som vi är så långt ifrån varandra då! En sak som jag faktiskt är riktigt glad över när jag är här denna tiden på året är att det så himla mycket ljusare här. Jag fattar inte hur jag skall överleva den mörka sverige hösten när jag kommer tillbaka!
Nej nu skall jag skriva ett nytt inlägg. Hörs då!
Skicka en kommentar