Fina ord

Vi pratar väldigt mycket här hemma just nu. 3 åringens ordförråd har väl ökat en sisådär 500% under sommaren. Vi pratar om ditten och datten. Helst när mamma sitter i bilen och försöker lyssna på vad gpsen sa och inte köra in i en stor hemsk amerikansk långtradare.

Han har ett hiskeligt minne, den lilla. Lika bra som den stora. Har jag märkt. Allt han inte kunnat berätta om tidigare bubblar upp till ytan. Som förra hösten om ni minns. När han inte ville gå på dagis utan grät hejdlöst när jag lämnade honom. Det minns han. Han sa häromdagen att när han börjar i skolan nu så skall han inte gråta. För han vet ju att jag kommer sen. När han har lekt färdigt.

Han är också väldigt intresserad av sig själv som liten. Idag hade vi en mycket intressant diskussion efter att vi sett bilder, det var bilder allt ifrån när han fortfarande låg i magen tills det att han var nyfödd och så ännu lite större. För det första tyckte han att han var väldigt söt. Jag kunde ju inte säga emot.
När vi pratade om bilden när han låg i min mage blev han lite fundersam. Sidney övertygade honom om att, jovisst, han var där inne i mammas mage. Efter en stund frågade han "men mamma, varför åt du upp mig?" Jag försökte förklara att så var det inte.

Sen förklarade Sidney för Douglas att han minsann hade inte kommit ut ur snippan utan Douglas hade ju kommit ut genom magen. "De skar upp mammas mage och tog ut dig" Douglas funderar ytterligare ett tag, så frågar han "varför fanns det ingen dörr då?" Jaa, det kan man ju undra.

I Douglas värld kan man också bara vara glad. Om man inte skrattar och ler är man sur. Och det är konstigt. Om vi möter en människa som bara ser ut som tisdag eftermiddag. Ni vet. Lagom sådär. Inte glad och inte ledsen. Så är man per automatik sur, enligt honom.
Och han frågar mig också "Varför är gubben sur" om någon inte ser glad ut. Han tror också att människor som inte inte skrattar eller ser glada ut inte tycker om honom. Om jag frågar varför så säger han. "För han såg inte glad ut". Han har en något skev bild av verkligheten. Eller så bådar det gott för framtiden, han kommer alltid att omge sig med skratt, glädje och goa människor!