Mina hemligheter

Oj vilken rolig bok jag läste ut i går kväll. Den heter "Mina hemligheter" och just nu orkar jag inte gå och titta vad författaren heter. Sophie någonting. Jag skrattade så jag grät och när jag skulle läsa högt för Niklas det jag hade skrattat åt så skrattade vi båda så vi grät!

Igår var Sidney för första gången heldag i skolan, det verkar ha gått jättebra. Det som är lite märkligt nu när han åker skolbuss är ju att man inte kan prata med någon om hur han verkar ha det när han är där. Man får ju inte så uttömmande svar av Mr himself! De åt lunch och hade vila. Och musikklass. Fick tydligen spela trumma. Just nu vet jag faktiskt inte riktigt vad som är sant och inte för när Sidney kommer in i en berättelse så lägger han på och skarvar och jag tror att ungefär hälften av vad han säger är sant. Det är som om han inte kan stoppa det, han blir så betagen av sin egen historia så det fullkomligt spårar ur.
Tillexempel är han bäst i sin klass på brandövningen och han fick tillockmed en brandmanshjälm för att han var så duktig???!!!!! Jag undrar jag........hur kan man vara bra på brandövning??

Nu skall vi snart gå med Douglas till hans Nursery school och jag känner mig lite nervös just för detta med lämningen. Jag får inte börja gråta!! Jag måste vara stark och glad! Inte titta in i hans vackra blå ögon och se om han är ledsen......

Sen har jag tre timmar helt för mig själv! Tror jag skall åka och shoppa pärmar och annat som gör att vi kan få lite mer ordning på alla papper som kommer från skolan och dagis. Det är helt sanslöst vad papper det kommer hem! Ingen som tänker på skogen här inte. Just nu ligger de totalt oorganiserade i en hög i köket, jag vet inte vart vilket papper är.
Igår när Douglas låg och sov middag låg jag och läste min bok i godan ro. När jag skulle se vad klockan var hade jag helt glömt bort tiden och höll nästan på att missa att hämta Sidney. Rusade ut i köket för att hitta busschemat men det gjorde jag inte så jag fick snabbt ta upp D ur sängen och sätta på honom kläder och rusa ner i bilen. Då var klockan strax innan tre. Fem i tre kom bussen och jag hade faktiskt gott om tid. Phu. Hade inte varit så lyckat att missa att hämta honom den första dagen han gick heldag.

I lördags hade jag förresten spontan tjejmiddag här hemma. Indira och Sue kom över och vi åt jättegod mat och pratade. De är jättegulliga verkligen och de kan prata...det är helt galet! Men kul! Indira bor i grannhuset och har två barn en tjej på snart 4 och en liten ny kille som är 3 månader, supersöt. Vi var egentligen bjudna på barnfri 40 års fest men fick inte tag på någon barnvakt och kände oss inte helsugna på att ta med barnen. Måste se till att fixa någon som kan hoppa in ibland!

Söndagen ägnade jag åt svenska skolan. Först hade vi första hjälpen utbildning. Det kändes läskigt när man tänker på att det är en del barn där och det inte är omöjligt att det händer en olycka och att man då skall hålla sig fokuserad och komma ihåg vad som skall göras! Brrrr
Sen var det lektion. Jag har gått över till att vara lärare i Douglas klass istället för assistent hos 6-7 åringarna. Helt annorlunda eftersom 2 åringar har lite problem att sitta still och göra pyssel och sjunga och så. Det blir liksom mest föräldrarna som gör det och det känns faktiskt lite.....fånigt? Nåväl, barnen blir väl större och vänjer sig med vad som skall göras och så blir allt toppen!