I tanken verkar allt så mysigt, juligt och stämmningsfullt. I verkligeheten var det katastrof. Jag bakade pepparkakor med killarna.
Å jag ångrar det av hela mitt hjärta. Det enda som händer är att jag blir irriterad och att allt blir en enda röra och ingen vill egentligen baka alls. Eller, nu är jag kanske orättvis. Döm själva.
Men det bråkades om vilka former som var vems. Vem som skulle ha vilken kavel och vad som var rätt och fel att göra. Vems pepparkakor som skulle in först i ugnen. Och att man inte fick blanda i leksaker i degen.
Den där färdiga pepparkaksdegskorven var inte någon större smaksensation heller.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar