En sak som tröttar ut mig på vår resa är familjens toabestyr. Det spelar ingen roll hur vi gör, det är alltid nödigt när vi 1. Sitter i bilkö 2. Just har stuvat in packning och alla och har kört 5 minuter
3. När det inte finns en toalett så långt ögat kan se 4. När vi just passerat en avfart på motorvägen och nästa inte kommer förrän om 400 mil, liten överdrift men det är långa vägar här, och vi just frågat om någon behöver gå.
Det skall också gå fort. NU. På en gång. Här och nu. Det stegrar sig inte gradvis. Det är akut direkt. Jag vet att jag inte skall slösa energi på det. Jag försöker vara förstående men innuti min hjärna brinner det upp en och annan hjärncell.
Min mage krånglar jämt när jag inte följer dagliga rutiner det är inget konstigt med det. Kan gå dagar innan jag gör nummer 2 om ni förstår. Den stora mannen som är med. Han är en klockbajsare. Två gånger om dagen och på nästan exakt samma tid varje dag. Det tycker jag är jätteunderligt och faschinerande. Det är därför jag delar med mig av dessa intima detaljer. Jag har nämligen aldrig träffat någon som är så precis i sina förehavanden. När jag berättar för honom om min beundran inför detta så skakar han på huvudet och tycker att jag är knäpp! Jag! Knäpp! Jag undrar jag vad som är knäppt. Klockbajsare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Anna, jag bara ÄLSKAR din blogg! Inte minst ditt senaste inlägg om klockbajsaren, hehe. Jag vet att du inte vet att jag faktiskt följer din blogg dagligen. Det första som möter mig när jag slår på datorn på kontoret... just det... din blog. Om dina dagar, reflektioner och upplevelser. Dagligen, nu även på er semster runtom i USA. San Fransicso, Muir woods, allt det där du beskriver får mig att drömma mig bort och minnas hur fantastiskt det är att vara vagabond på vägarna. Ville bara skicka pussokram till er alla. Er semester låter minnesvärd och spännande! Kram/Anneli, Sundis.
Tack gulle du! Och nu slår det mig att jag inte minns om jag kom ihåg din födelsedag och skäms jättemycket om jag inte gjordet det! I alla fall, grattis jättemycket i efterskott om jag glömde den!
Tänkte jättemycket på dig när vi var i SF. Undrade vad du gjorde när du var i stan och vart du bodde!
Hoppas din sommar varit bra och att allt annat också är toppen!
Många kramar!
Klockbajsare är märkligt. Ännu märkligare är att de där varelserna kan bajsa så läääänge!? Huuuur kan man sitta på toa tills benen domnar bort? Varför?? Går de dit för tidigt... innan det liksom är dags? Eller är det helt enkelt bara en tillflyktsort för att få vara ifred? (kul att få vara ifred i outhärdlig stank...
Ja du Anna, jag menar Tingeling. Om det vore tvärtom fanns det säkert forskning om det hela. För vår det får vi nog torrt konstatera. Det är tiden de är ute efter. Lugnet och....doften? :-)
Kram på dig!
Hmmm, ja. Jag har till och med en gång i tiden haft en kollega som jag sprang på innan han skulle in på toa - med TVÅ SALAMIMACKOR i handen!!!! Ja, det är sant! Han blev blossande röd då han såg min blick, men försvann snabbt in. OCH han stannade därinne lääääänge enligt receptionistens utsago därefter. Klockbajare som äter salamimackor på toa! Det ni...
Näe, fy faaaan va äckligt! Klockbajsare med salamimackor var det värsta! Det borde nästan vara skäl för uppsägning!! Hahahaha!
Jag är förundras över män i allmänhet och deras bajseri i synnerhet.
Här bajsar de (alla fyra männen) jämt och a l l t i d.
Monstruösa mängder bajs, som analyseras och låter tala om sig.
Jag och Vilde, vi bajsar som oftast varannan dag, små torra kottar som ingen ens orkar prata om.
Herregud! Det finns till och med manligt och kvinnligt bajs.
Kram till Dig, tappra kvinna!
Skicka en kommentar