Sådärja. Nu har också Niklas körkort. Han körde upp igår det gick bra. Nu är han inte hemma och kan köra i alla fall. Han har åkt till Prag. Kommer förvisso hem på söndag, eftermiddag skulle jag tro.
I går var vi vid poolen en stund och det var skönt att killarna fick leka av sig och träffa lite kompisar. Hittills så har jag inte hört om att en enda av Sidneys närmre kompisar skulle hamna i hans klass. Jag känner mig lite orolig. Hoppas verkligen att det blir bra. Vill man höra det sista om det senaste skall man hänga vi poolen, man får veta precis allt.
Idag åkte vi till Ikea. Jag ville se nyheter och få lite inspiration om hur vi skall göra med Douglas säng. Då, för första gången. Hände det. Sidney frågade om han fick leka i småland. Då slog det mig. Douglas har fyllt 3 och han kan också vara där! Snacka om lycka! I 45 minuter kunde jag gå runt och titta utan barn. 45 minuter är ingen lång tid på Ikea så jag kände hela tiden ett uns av stress i halsgropen, så när jag stod med hela famnen full av svensk god mat från mathörnan så pep sökaren jag fick när jag lämnade in dem. Eller den pep inte. Den mer skrek. Jättestressad blev jag och slängde all mat ifrån mig och rusade dit. De var lyckliga och svettiga och vi gick och åt lunch.
Och nu ett direkt meddelande till mor och far föräldrar: Nej jag var inte rädd att lämna in dem där. Ingen kan komma och ta dem och det är inget att oroa sig för.
En jättebra (eller dålig, beror på hur man ser det) nyhet var att de har fått saltlakritsfiskar på Ikea!!! har inte funnits förut. Fyndade också ett överkast från fyndhörnan. Det var väl det. Jag blev annars inte alls inspirerad av någonting där. Kände inget behov av att handla något eller att komma hem och fixa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar