Monterey Bay. Där har vi tillbringat 2 nätter. Killarna har för första gången badat i havet. Det är svinkallt och inte särskilt mysigt. Men barn verkar i just den lilla detaljen skilja sig oerhört från den vuxna befolkningen. Det spelar ingen roll.
Första kvällen gick vi på restaurang. Med underhållning. Nej, inte någon skön lirare som sitter och spelar soft pianojazz. Direkt utanför fönstret låg ett gäng sjölejon på en flytbrygga och pelikaner flög eller bara stod runt dem på bryggan. Barnen satt som ljus genom hela middagen. Har nästan aldrig hänt. Jag vill alltid ha sjölejon till matbordet!
Det är ju det som är så fantastiskt här. Djurlivet. På väg från Monterey idag så stannade vi till vid en rastplats och då låg det sjöelefanter på stranden. Ett jättegäng som hade åkt upp på stranden och bara latade sig. Skottade över sig lite sand och kliade sig på magen. Det är så häftigt! Skulle lätt kunna vara sjöelefant. Om det inte var så kallt i vattnet förstås.
I Monterey finns också ett stort Akvarium. De har massor av spännande djur och det är uppbyggt så verklighetstroget som möjligt i de olika miljöerna. De lär också ut hela tiden om hur vi skall ta hand om havet och vad som händer i forskning och vilka djur som håller på att dö ut (i de flesta fall med hjälp av människan). De har olika "föreläsningar" om de olika djuren och jag är så förvånad över min stora kille som gärna ställer frågor och hjälper till om det behövs. Skulle jag aldrig ha gjort när jag var 6!
Vi åker ju längs Highway 1. Det har varit helt okej fram tills i dag. Då blev vägen fantastisk. Vi åker verkligen precis på kanten mot havet. Vi ser så långt att det tar slut på något att se. Japan kommer näst. Det är konstigt att tänka så. Här är ena kanten på usa. Sen är det bara hav och sen andra sidan jorden. Lite bräckligt känns det allt.
Dessutom finns det inga räcken. Det är ju konstigt med tanke på allt annat som skall vara så supersäkert här. Tycker nog att det skulle behövas på ett par ställen. I stället varnar de för rullgrus. Jo jag tackar jag.
Vi åkte genom Big Sur idag med. Som jag hört talas om men inte riktigt fattat vad det varit. Det är i alla fall ett område som lockade fram scouten i mig och åter igen ville jag bara ut och campa, fiska i floden och grilla den nyfångade fisken över öppen eld.
Just doften av skog är ju fantastisk. Torr jord, barr och bark. Det suger till i magen och jag vill sova i tält. Eller en liten timmrad stuga. Det har vi inte gjort och kommer inte att göra. Sanningen att säga är att jag är lite rädd också. Det finns ju både skallerormar och bergspumor här. Vi fick ett råd av en guide på ett ställe och det var: om en bergspuma attackerar, attackera tillbaka eller spring!
Nu är vi i San Luis Obispo och sover här en natt. De tre sista nätterna bor vi i LA. Orken att packa väskor börjar tryta så vi tänkte att det skulle vara skönt att slippa det de sista dagarna. För hur det än är, så spelar det inte någon roll, när man åker med barn så blir det grejor överallt. Jag måste ändå säga att vi har klarat oss galet bra med minimal packning och med ett minutiöst pusslat bagageutrymme, det går inte i en grej till. Två resväskor, en barnvagn (paraplymodell) och en kylväska. Fullt. Forfarande är det tråkigt att packa ner alla grejor som sprids ut i hotellrummet.
Vi åt kvällsmat på Madonna Inn. Vi ville egentligen sova där också men även om det inte var svindyrt så var det för dyrt för vår budget. Men det var kul att se stället! Alla rum ser olika ut och det är olika teman på varje rum. Även om det inte är min stil så är det häftigt och annorlunda!
Sorry för att det inte blir fler bilder just nu. Tekniska omständigheter gör mig för lat och jag lovar att bli bättre så snart jag är på klibbig, fuktig New York mark igen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar