Löv oväsen

Folk i denna stad är helt besatta med att det skall vara rent på gator och i trädgårdar. Det är ingen som är ute och krattar eller så, nej man har lövblåsar såklart och detta otyg surrar hela dagarna runt om i staden och i alla villaområden. Jag håller på att bli galen av oväsendet de för. Dessutom tror jag att jag kommer få tinnitus.
Alla löv blåser man iväg någon annanstans. Till grannen. Kanske. Man tar ialla fall inte reda på dem. Man kan också blåsa ut dem på gatan. Då kommer det en stor maskin som ser ut som en mekanisk elefant och suger upp alla löv och gör, antar jag, lövmos av dem. Den kommer tidigt på morgonen. Man sopar gatorna flera gånger i veckan också. Eftersom vi bor precis vid en ganska stor gata så vet jag med bestämdhet att de sopar gatorna runt 5 snåret på morgonen ett par gånger i veckan. Då vill jag bara öppna fönstret och skrika!

På torsdag kommer Mikaela och Jonas hit. Inte hit till oss men till NY. Det blir toppenkul! Vi skall ses och jag känner att jag skulle vilja se ut som om jag har stenkoll på livet här. Ni vet, ha den senaste outfiten, en cool väska och kanske ha en välvårdad frisyr. Nu känner ju Mikaela mig så hon skulle nog bli bra förvånad om jag skulle dyka upp och se ut så, men ni fattar att jag inte har förändrats ett dugg fast jag lever och bor här. Jag köpte en Vouge (eller jag fick en av Niklas som tyckte att jag skulle inspireras när jag satt här och klagade över att jag inte vet hur man klär sig nuförtiden). Det var ju bara ren och skär ångest. Men det finns mycket fint där ute. Om man hade samvete och pengar att köpa dem. Jag kan liksom inte motivera mig att köpa en ny asfrän väska för 700$ även om jag skulle ha så mycket pengar. Det är ju horribelt. För en väska!

Annars har jag slagits av någonslags svår hösttrötthet. Jag vill bara sova. Dessvärre har ju Douglas helt slutat med sina eftermiddagslurar och jag måste tjuvsova 5 minuter här och där om han är helt uppe i någon lek eller så. Så, därför skall jag gå och lägga mig tidigt i kväll. Har börjat läsa Åsa Lindeborgs bok "Mig äger ingen" och har svårt att lägga bort den fast jag behöver sova.