fredag 5 februari 2010
Tabu
För mig har detta varit lite konstigt. Och kanske också lite jobbigt. Om jag letar djupt inuti känsloregistret. Men nu känner jag mig mest irriterad. Därför vill jag prata om det. För kanske kanske känner någon igen sig och pustar ut, just som jag har gjort.
Det handlar om sängvätning. Stora känner absolut inte när han behöver kissa på natten. Och har aldrig gjort. Vi har gjort några plågsamma försök med att väcka honom mitt i natten och gå på toaletten, vilket har resulterat i att han blir arg och tokig. Han sover så hårt och vaknar inte. Minns ingenting av dessa försök på morgonen överhuvudtaget. Självklart så försöker vi att inte ge drycker efter klockan 6 på kvällen och att gå på toaletten innan läggdags. Ingenting fungerar hela vägen.
Jag har hört att man kan träna barnen eller att man kan använda medicin eller sån pipmatta så alla utom den som behöver vakna vaknar. Detta lär inte kroppen att sluta kissa på natten, det gör bara så att man eventuellt vaknar på natten och kanske hinner till toaletten.
När vi nu häromdagen var på läkarkontroll så sa doktorn rakt upp och ner:
Det kan fungera. Men det tror jag inte riktigt. Inte om han nästan aldrig har haft en torr natt. Det jag absolut kan lova är att han växer ur det. Det är inget fel på honom. Han sover för djupt för att känna att han är kissnödig och så är det bara. Flera gånger sa han, det är inget fel på honom. Låt honom förstå det. Det finns ingen skam med detta. Som man lätt tror som förälder, eller att vi har gjort något som gör att han inte fått igång förmågan att hålla tätt.
Detta är också ärftligt. Men jag har inte hört från någon i släkten på någon sida att detta existerar. Därför tror jag att man inte vill prata om det. Det är pinsamt. Fast det är ju inte det. Alls. Väldigt vanligt hos pojkar. Och om man pratar om det så slutar det att vara pinsamt.
Jag vill verkligen understryka att jag inte vill hänga ut min älskade son på något sätt, självklart tycker han att det är pinsamt. Han ville heller inte vara med när jag pratade med doktorn. Därför så delar jag med mig. För kanske kanske, kan vi alla förstå att det inte är något man kan rå för. Och då kanske han slutar att tycka att det är pinsamt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Hej, va jag vet så finns det en i släkten på denna sida som åxå hade samma problem.
Håller med din läkare, det fixar sig.
Ha de!
Roger.
Tack!
Hej Anna, ville bara tala om att min dotter (som ar kiropraktor) har mycket bra resultat med kiropraktisk behandling pa hennes klinik for bedwetting. Det tar flera behandlingar, men de ar smartfria och mycket korta och funkar jattebra. Jag haller ocksa med lakaren att det gar bort, men under tiden sa ar barnet generad och vill ofta inte ga pa sleepovers eller sova borta.
kramisae
ann-margret
"Pipmattor" (de piper rätt högt du) funkar, tydligen stimulerar det barnets kropp att producera något hormon som behövs.
Skicka en kommentar