När man ligger still sådär länge och blir ompysslad eller hasar runt i tofflor och morgonrock i lokalerna och knaprar nyttiga nötter och dricker vatten eller te så är det som om man befinner sig på en annan planet. Det är nästan så det blir för mycket. Missförstå mig inte. Jag skulle kunna bosätta mig där men jag undrar liksom, hur många rengörningar kan mitt ansikte behöva? Jag slutade räkna vid 5:e insmörjningen. Eller bodyscruben, snacka om lyx att ligga ner på en brits och bli duschad. Alltså någon annan håller i duschslangen och jag ligger ner och bara blir ren. Det har jag aldrig gjort förut.
Hursom helst så var jag helt vimmelkantig när jag letade mig ut från stället. Min kropp hade blivit så ompysslad att den inte kunde hantera det. Jag klev omkring som om jag var full.
På kvällen var det dags för Vuxenmiddag. Vi hade ny barnvakt. Vi känner henne men har aldrig använt henne som barnvakt. Det verkade ha fungerat finfint.
Middagen var för att Niklas återigen varit tränare för Sidneys fotbollslag. Vi träffade en hel del bekanta och minglade runt en liten stund, kändes väldigt trevligt. Och vuxet.
Det är lite synd bara att det inte händer något mer efter middagen. Då är det slut och inget mer händer. När man nu klätt upp sig och tagit sig utanför hemmet kunde det ju vara trevligt att få mer valuta liksom.
Kanske var det bra. Söndagen var jag jättetrött och vi tog det mycket lugnt. Inväntade Super bowl förstås. Vi hann dock med en lunch på ett nyöppnat ställe precis nere vid floden. Fin utsikt över Tappan Zee Bridge och "the palisades". Maten var också väldigt bra. Över förväntan. Som jag så slarvigt lyckades säga till en kompis som ringde när vi satt där. Jag använde tydligen uttrycket "surprisingly good" när servitrisen stod precis vid vårat bord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar