King Julian

Så, då välkomnar jag vår nya familjemedlem, King Julian. Det är en Betta fisk. Heter säkert något annat på svenska men jag har ingen aning om vad.
Det konstiga är att jag verkligen har blivit fäst vid honom på några dagar bara. En fisk. Hur är det möjligt?
Jag har fäst mig så mycket vid den att idag tappade jag den när vi bytte vatten. Jag tappade den på diskbänken och han hoppade ner i vasken. Där har vi en sån amerikansk avfallskvarn ni vet. Jag blev galet svettig och hoppades att Sidney inte hörde mig när jag sa fanfanfanfanfan. Men det gjorde han. Och kom rusande och frågade vad jag gjorde. Men då hade jag precis fått upp King Julian och ner i hans skål! Phu!

Douglas har just följt med grannarna till poolen. Sidney och jag sitter här hemma och gör ingenting. Försökte få med honom till svala affären men det ville han då rakt inte. Jag tänkte att om jag åtmistone har något att äta så blir livet inte lika tråkigt. Så har jag börjat läsa kokböcker istället. I väntan på att han eventuellt tänker ändra sig.

I kväll går jag på bio och middag. Vi skall se "The Proposal". Jag är skeptisk. Helst skulle jag vilja se "Hangover", "Seraphine" eller "My sisters keeper". Det får bli en annan dag.

Sjukstuga

Sidney är sjuk. Har haft runt 40 graders feber, startade i går natt och nu har han kommit ner på "normala" 38,5 eller så. Men, då har han kräkts och varit dålig i magen i stället.
Jag läste igår om att man ofta blir sjuk på semestrar för att kroppen inte behöver stressa och vara på topp längre. Undrar om det är så för barn också, i så fall tycker jag att det är fruktansvärt. Hur kan deras kroppar redan vara så känsliga för sån´t?

Det blir ju inte så kul för mig och Douglas. Men jag hoppas att min granne kan leka lite mer med honom idag!
Har ansökt om medlemsskap i poolen nu. Hoppas att de kan särbehandla oss lite eftersom vi inte vill ha ett "fullvärdigt" medlemsskap, bara vara lite "hangarounds". Och det är ju trots allt bara 3 månader kvar av sommaren, vi missade ju både maj och juni här i regnets mecka!
Nu har värmen och fukten dock kommit så vi känner igen oss från förra sommaren.

Jag skulle också vilja ha lite hjälp med spikmattor. Allså har ni använt någon och är det så som jag har lätt researchat att de bara finns i Sverige ännu? Någon som vet något?

Marsmallow junkies

Nöden har ingen lag. För någon. Mamma var på toaletten. Nöden har ingen lag. Killarna ville prompt ha marsmallows på sekunden. Nöden har ingen lag.
Men ibland önskar jag att de inte var så uppfinningsrika.

Klarsynt

Jag pratar med en vän. En mycket klok vän som ser saker mer tvådimentionellt än mig. När vi pratat klart så förstår jag att det är vanligt. Då känns det lite bättre och inte lika ensamt längre. Jag är nog kanske helt normal med mina tankar och känslor. Tankar och känslor förminskas också när man får dela dem. De är heller inte lika läskiga. Men ack så utmattande det är att lämna ut sig. Det är jag dålig på. Utlämnandet.

Livet

Har just tittat på en dokumentär om Farrah Fawcett och nu följer en om Michael Jackson.

Inget större fan av någon av dem men jag slås återigen av hur skört livet är och hur oerhört tacksam och lycklig jag är över mitt eget liv. Att jag får leva det just nu och här. Frisk. Med två underbara barn som ger mig mer som människa än jag ens kan greppa.
Hur olika liv vi kan ha och hur olika vi väljer att göra med våra liv. Vilka val vi har och hur vi påverkas av människor omkring oss. Vad vi gör med saker som vi inte kan påverka och vad vi lär oss av det.

Vill bara säga. Ta hand om ditt. Liv. Nu och här. Gör det bara.
Kärlek till alla. Som behöver det. Från mig.

B-day och skolavslutning

Så var den dagen till historien. Födelsedagen. Den 36:e. Hur fort kan ett liv gå? Rätt långsamt fram till tonåren skulle jag vilja påstå. Något snabbare fram tills dess man skaffar barn och sen i raketfart rakt mot graven. Eller något sån´t. Menar inte att vara pessimistisk. Menar just bara att livet går för fort.

Har haft en toppedag måste jag säga. Först kom vännerna från Dobbs Ferry hit. De är mitt uppe i en "flytta tillbaka till Sverige flytt". Vi fikade på jordgubbar, glass, kaffe och champagne! Det var himla trevligt och jag kommer sakna dem massor när de inte finns här längre.

Sen hade jag någon timme på mig att förbereda kvällens grillning. Grillningen brukar på ett helt galet okonventionellt sätt tillfalla min käre man. Väldigt otraditionellt och jämställt. Men kvällen till ära, eftersom han inte kunde vara med, så gjorde jag marinaden, satte på grillen och vände köttet, samtidigt som jag förberedde sallad och annat smarrigt tillbehör. Det gick bra det med.

Sen hade vi bara en himla trevlig kväll! Massa tomt snack om ingenting alls. (10 poäng om du tar vilken låt textraden är tagen ur, extremt lättförtjänta poäng om du frågar mig) Det slutade med att vi satt i soffan och såg nyheterna om att Michael Jackson har dött. (Det skulle jag kunna skriva massor om. Men det tänker jag inte göra. Han tillhörde inte en av mina stora idoler även om han skrivit några bra låtar. ) Och så analyserade vi livet i allmänhet.

Dagen började dock med Sidneys skolavslutning. Där stod jag med mina mörka solglasögon och tårarna forsade under och bredvid. Bredvid mig stod även två andra föräldrar och de grät lika mycket de. Vet inte egentligen varför, det var bara väldigt emotionellt. Och vackert. När barnen kom ut från skolan stod vaktmästaren på taket och blåste triljoner såpbubblor, gympaläraren dj:ade skön musik och alla lärare dansade i rondellen där skolbussarna åkte runt och tutade på skolgården! Det var så mycket glädje, saknad och andra blandade känslor inblandat att det nästan inte går att beskriva.
Nu är dock klockan så mycket att jag antagligen kommer att få sota för detta hela dagen i morgon så nu är det nog bäst att jag säger gonatt!

PS någongång under dagen kom det även ett blombud med dessa underbara rosor. Och svärmor var inte inblandad.

Aj? Eller Grattis!

Storfoten har blivit ännu större. Så idag för tredje dagen i rad uppsökte vi doktorn. Nu fick Douglas antibiotika och jag hoppas bara att den inte sprängs. Foten. Det lustiga är att han inte verkar lida av det alls. Fast den är blålila och sprängfylld med något och man inte ens kan se hans lilla fotknöl.

När vi satt hos doktorn (besöket och väntan på apoteket tog 2,5 timmar och mina små guldklimpar klagade inte en enda gång) så var det en tjej från Sidneys skola där. De lekte lite och rätt som det är hör jag henne säga "But Sidney, I want to marry you when we grow up, for real!" det var ju för roligt! Galet roligt. Sidney gjorde som killar gör mest, låtsades som om han inte hörde.
Han berättade också en hjärtskärande sak. De hade vattenlek ute på skolan idag så badbyxor och handduk var nedpackade av Mr himself. Tydligen så hade han packat ner sina vanliga badbyxor, inga badshorts, och det hade några tjejer i klassen tyckt var jättekul och skrattat ut honom. Han hade börjat gråta och tjejerna hade fått en timeout! Fy vad jobbigt det är att höra såna saker.

Min största kille. Han som kommer hem och vänder ibland. Och som delar min säng. Och mitt hjärta. Han är ju som bekant i Cannes. Och där går det hett till!
De har vunnit två guld och ett brons för grejor de har gjort! Jag tänker indirekt också ta åt mig äran. För, om inte jag var här med honom hade han aldrig jobbat med dessa grejor och nu när jag ändå är här så ordnar ju jag så han inte behöver tänka på så himla många andra saker än jobb. Och betala räkningar. Jag tar hand om allt det andra. Göra av med pengar. Och lite annat som händer i en familj.

Men det är stort. Asstort. Jag fattar det faktiskt inte riktigt. Vad kan man liksom göra härnäst? Komma hem med en fin present till sin fru kanske? I Cannes lär det ju finnas fina grejor. (Jag vet, jag har ju faktiskt varit där jag med. I ett annat liv.) Eftersom hon fyller år i morgon. Nu mina vänner kommer jag vara närmre 40 än 30 om man skall se det från den sidan.
Om man skall se det på något annat sätt så är det ju inte direkt något man kommer undan. Att fylla år alltså. Och, jag är glad för de år jag har! De har ju gjort mig till den jag är idag. Det är ju fint.

Här är lite länkar. Och annat. Som inte handlar om hemmafrun.

Boards summit intervju med mannen
Doritos - fick de alltså guld för i Cannes
Axe - Oxå guld
Chlorophyllo - brons
Åsså lite svensk media